Suck!!!
Nu känns det mesta ganska jobbigt.
Jag har blivit sjuk, ont i halsen, feber och hosta. Jag hade ju inte direkt mycket ork innan och det blir ju definitivt inte bättre nu. Allt som skall förberedas inför julen och bebisens ankomst känns som om det blir bort sovet. I natt satte jag mig rakt upp i sängen och spydde på täcket. Så det har jag åtminstonde fått i tvättmaskinen. Men efter jag har fixat och ätit frukost så är mina krafter slut och det känns som om det bästa vore att sova igen. Sedan blir det ju inte mer motiverande när man får göra allting själv.
Förut så har Pierre kommit hem ofrån jobbet och så har han fortsatt fixa med våran utbyggnad. Och han har verkligen varit super duktig, men jag får ju göra allting annat själv. Vilket dels är förbaskat tråkigt och just nu alldeles för mycket. Det finns inte en chans att jag klarar av det. Men den här veckan kommaer han inte ens hem och jobbar på vårat hus. Utan den här veckan får han jobba över. Han har varit hemma runt åtta eller strax efter och kommer förmodligen få jobba i helgen också. Så nu gäller det att tänka om lite, för något rum till den här bebisen kommer inte stå klart inom den närmsta tiden. Så nu gäller det att lista ut hur man ska få plats med alla saker utan att allt står på varandra. Det kan ju vara lite trevligt om de går att använda också.
Jag vet inte hur jag ska komma ur den här negativa spiralen, just nu känns allting bara så fruktansvärt jobbigt. Och jag vet inte vart jag ska börja ta tag i saker. Jag längtar tills jag kan använda min kropp igen, få ta i lite. Jag hade väl inte gått här och klagat i vanliga fall, utan jag hade skruvat de jäkla gipsskivorna på väggarna själv. Så svårt är det ju faktiskt inte. Men jag kan ju knappt bära ut disken till köket utan att få ont eller tycka att det är tungt. Vem är den här människan som har tagit över min kropp??? Jag vill ha tillbaka den vanliga Sissel. :(
Oj vad positivt det här blev, måste vara super rolig läsning...
Jag kan avsluta med att jag och Pierre fick en helt galen idé när vi var på IKEA sist. Så vi köpte 200 stycken mjukis bollar, ca 10 cm stora, till hans systers son Alexander som är 2 ½ år. Vi tänkte att vem vill inte ha ett eget bollhav hemma. :) Hans föräldrar kanske inte blir riktigt lika glada över våran uppfinningsrikedom, men vi tyckte att det var skoj. Bara hoppas att Alexander tycker det är roligt också. :)
Kram kram
Jag har blivit sjuk, ont i halsen, feber och hosta. Jag hade ju inte direkt mycket ork innan och det blir ju definitivt inte bättre nu. Allt som skall förberedas inför julen och bebisens ankomst känns som om det blir bort sovet. I natt satte jag mig rakt upp i sängen och spydde på täcket. Så det har jag åtminstonde fått i tvättmaskinen. Men efter jag har fixat och ätit frukost så är mina krafter slut och det känns som om det bästa vore att sova igen. Sedan blir det ju inte mer motiverande när man får göra allting själv.
Förut så har Pierre kommit hem ofrån jobbet och så har han fortsatt fixa med våran utbyggnad. Och han har verkligen varit super duktig, men jag får ju göra allting annat själv. Vilket dels är förbaskat tråkigt och just nu alldeles för mycket. Det finns inte en chans att jag klarar av det. Men den här veckan kommaer han inte ens hem och jobbar på vårat hus. Utan den här veckan får han jobba över. Han har varit hemma runt åtta eller strax efter och kommer förmodligen få jobba i helgen också. Så nu gäller det att tänka om lite, för något rum till den här bebisen kommer inte stå klart inom den närmsta tiden. Så nu gäller det att lista ut hur man ska få plats med alla saker utan att allt står på varandra. Det kan ju vara lite trevligt om de går att använda också.
Jag vet inte hur jag ska komma ur den här negativa spiralen, just nu känns allting bara så fruktansvärt jobbigt. Och jag vet inte vart jag ska börja ta tag i saker. Jag längtar tills jag kan använda min kropp igen, få ta i lite. Jag hade väl inte gått här och klagat i vanliga fall, utan jag hade skruvat de jäkla gipsskivorna på väggarna själv. Så svårt är det ju faktiskt inte. Men jag kan ju knappt bära ut disken till köket utan att få ont eller tycka att det är tungt. Vem är den här människan som har tagit över min kropp??? Jag vill ha tillbaka den vanliga Sissel. :(
Oj vad positivt det här blev, måste vara super rolig läsning...
Jag kan avsluta med att jag och Pierre fick en helt galen idé när vi var på IKEA sist. Så vi köpte 200 stycken mjukis bollar, ca 10 cm stora, till hans systers son Alexander som är 2 ½ år. Vi tänkte att vem vill inte ha ett eget bollhav hemma. :) Hans föräldrar kanske inte blir riktigt lika glada över våran uppfinningsrikedom, men vi tyckte att det var skoj. Bara hoppas att Alexander tycker det är roligt också. :)
Kram kram
Kommentarer
Postat av: Micke
Duktig du e pyssel
Postat av: Emelie
hejsan! Stackare... men snart, snart kommer du vara den lyckligaste kvinnan på denna jord! Läste ditt tidigare inlägg om taket. Vi la om taket för några år sedan och jag känner igen stressen över regnet.Starkt av dig att klättra upp och fixa det. Men nu hoppas jag att du inte ger dig ut på såna äventyr mer. Hoppas vi ses på måndag eller det allra bästa hade ju varit om vi inte ses för då är du förhoppningsvis på BB =) . Kram från Emelie i föräldragruppen.
Trackback
