Lillsnuttan firad och Prag besökt

Ja, då var hon alltså två år vår lilla gris. Helt galet! Det som kanske är mest galet är att jag faktiskt börjar fundera långt bak i huvudet om det inte skulle vara värt att vara gravid en gång till. Jag är glad att båda barnen nu är så pass stora att dom klarar mycket själva och det ger en annan frihet till mig och Pierre. Förhoppningsvis kan vi försöka få dom att sluta med blöja snart också, vilket skulle underlätta ännu mer. Samtidigt som jag känner ett visst sug över att få hålla en liten parvel i famnen igen. Men vi får väl se vad tiden visar, det är inget jag känner att jag vill nu på en gång. 
Hur som, Cornelia är två år. 😊 Hon blev firad både här hemma och i Örebro. Det var mysigt, god mat, tårta och massor av fina paket. Bland annat fick hon kläder, sparkcykel, leksaks mat, kastruller, pärlor och bakset. Så nöjd liten tjej som är otroligt tacksam för allt hon fått. Man ser hur kul hon tycker det är när hon plockar fram och leker med något. 

Kanske inte den roligaste tårtan, men eftersom jag glömt bort att tänka när jag planerade hennes kalas så hade jag bara sovit två timmar efter en vaken natt på jobbet. Så det här var det jag orkade få ihop, den var i varjefall väldigt god och gick åt i rasande fart. 

Den här fina tårtan hade mormor beställt från Kafé Till Salu i Kumla. Även den supergod och gick nästan åt helt. 😊


Och här är hon lilla gosegrisen, så härligt underbar. Storebror ser sömnigt nyvaken ut i bakgrunden. 😄 


Jag och Pierre har även hunnit med att besöka Prag. En otroligt fin stad med mycket att se vilket resulterade i många och långa promenader. Verkligen en stad jag rekommenderar att besöka om man gillar shopping, god mat och gamla byggnader. Billigt var det också, vilket vi inte tycker är någon nackdel. 😉 
Underbara älsklingen, ibland undrar jag vad jag gjort för att förtjäna en så underbar person? En fantastisk pappa, min bästa vän. Samtidigt som han kan reta gallfeber på mig på två sekunder.😜 hihi Hur som helst den bästa som finns (för mig). 



Ett litet axplock av allt fint vi sett. 

Nu väntar 13 timmar i bil imorgon då det är dags för den årliga semestern i Norge. Pierre och jag ser fram emot det väldigt mycket, även Malte tycker det ska bli kul att få träffa oldebesto. Cornelia har ju inte riktigt koll på vad som väntar, men förhoppningsvis får hon några fina minnen med sig det här året. 

Kram kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0