AnnaSissel

Ja det var så hon hade sagt, tjejen som jag hjälpte i tisdags när hon körde över sin katt. Hon beskrev mig som en hjälte. För mig var min insats långt ifrån hjältemodig och jag gjorde bara det som jag själv hade velat att någon gjorde för mig om jag hamnade i en sån situation. Jag kan nästan ångra att jag inte gjorde mer. Skulle ju naturligtvis sagt åt dom att äta någonting och höja blodsockret lite, hennes son var ju helt klart chockad. Men jag hade ju min egen son att tänka på också, han satt ju där i vagnen och såg allting. Så att se mig själv som en hjälte kommer jag nog ha svårt att göra. Men det betyder mycket att hon ville att jag skulle veta hur mycket min insats betydde för henne. Skönt att veta att någonting som faktiskt var ganska så obehagligt för mig hade varit helt otänkbart för henne att genomföra. Och då hade den stackars katten lidit mer än nödvändigt även om slutet ändå inte var särskilt långt bort.