Kurorten Mösseberg
På Kurorten Mösseberg spenderade jag, Pierre, Marie och Peter vår helg. Det var riktigt skönt att få komma bort och hinna se varandra lite och bara få ta hand om sig själv lite. Samtidigt som vi hade trevligt sällskap till maten och en fika emellanåt. Men som alltid vill man ju att det skulle varit längre. Hade inte alls gjort någonting om vi sovit borta i två nätter istället, jag tror man behöver det för att verkligen varva ner. Men det får vi ta nästa gång, fast då bor vi nog inte på spa. Det var visserligen väldigt skönt och avslappnande, men allt blir ju dyrare bara för att det är ett spa hotel. Och så mycket sitter man ju inte i bubbelpoolen. :-)
Malte är inne i en underbar period just nu då allt är "Malte kan själv". Ibland är han otroligt söt som vill försöka och han utvecklas enormt mycket när han trilskas med att faktiskt kunna. Men iblnand har jag varken tid eller tålamod för att han ska kunna själv och dom utbrotten han får då är ju inte att leka med. Snacka om att den killen vet vad han vill. Men han visar uppenbarligen inte den sidan hos dagmamman för där tycker alla som träffar honom att han är så söt och go. Skönt att han vet att man ska uppföra sig när man är borta. Hihi :-) Synd att det kräver så mycket energi av honom bara, för då kommer han ju hem och släpper på allt.
Lilla Cornelia utvecklas också massor, det dröjer nog inte allt för länge innan hon kryper runt. Fast hon, precis som Jag tyckte om Malte, får gärna hålla sig på samma plats en stund till. Det är så behändigt att veta vart man har henne. Nu kan man ju fortfarande lägga henne i soffan och smita iväg på toa, men det kommer ju inte fungera sen. Hahahaha vad är oddsen, bara för att jag sitter och skriver om det så tog hon sig precis framåt för första gången. :-) Hon har kommit bakåt ganska länge, men nu satte hon ena knät under magen och tog sig framåt. Jaja, dom kan ju inte vara små knyten som ligger och myser hur länge som helst. :-)
Idag vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på med dom små liven, egentligen behöver jag greja lite här hemma så det får kanske bli en inne dag. Det är bara det att Malte har lite för mycket spring i benen för att vara inne en hel dag och speciellt om jag måste ägna mig åt andra saker. Då dröjer det inte länge innan man hittar honom uppe på bord eller klättrandes i fönstren. Han älskar verkligen att klättra. :-) Vi kanske kan gå ut lite i eftermiddag, det är ju ändå inte speciellt fint väder just nu.
Idag har han pratat mycket i sin telefon. Han har alltid sagt dlonta om telefonen, men nu börjar han byta lite så nu är det dlonta fonen. Han gick runt väldigt länge och sa "hej hej hej puss puss" och nu håller han faktiskt telefonen mot örat, det var inte alltid så viktigt förut. Så det är väl så han uppfattar mina och Pierres samtal, hej och puss. :-)
Nu är det dags att få den lilla grisen att sova lite.
Kram kram
Bröllopsbudget??
Nej vi ska inte gifta oss än och nej vi har inte förlovat oss. Men då både jag och Pierre tänker lite gammaldags i den här frågan så vill vi gärna gifta oss inom ett år efter att vi har förlovat oss. Och då tänkte jag att det kan vara bra att ha lite koll på vilken typ av pengar det handlar om. Vi sparar ju inte ihop 60000 sådär på en handvändning. :-) Jag har kollat lite på internet och insett att priset på ett bröllop varierar enormt mycket. Är det någon som har lust att dela med sig av sin budget, hur ni tänkt, smarta tips och vad som är enkelt att spara in på?? Allt av intresse. :-)
Vi har så klart pratat om att vi vill gifta oss och vi satt här om kvällen och tittade på förlovningsringar och kom fram tills tt vi faktiskt har väldigt lika smak i den frågan. Vilket känns som om det underlättar en del. Skönt om man är hyfsat överens om det första beslutet som ska tas för att komma närmare ett bröllop. Hihi :-) Vi är i och för sig ganska så överens om årstid också tror jag. Sedan har jag koll på vad jag vill ha för färgkombination, jag ska bara styra in Pierre på samma bana sen när vi väl har kommit så långt. Något speciellt tema har jag dock inte tänkt så mycket på, förut var jag helt inställd på ett 50-tals tema. Men det känns som att det är väldigt vanligt, så vi får väl se vad vi diskuterar fram. Men som sagt, vi är ju inte där riktigt än.
Under tiden som vi väntar på att Pierre får tummen ur... Hihi ;-) så vill jag att ni överöser mig med budgetar, tips och idéer.
Kram kram
Jhjhxf vghggggggg=Malte har skrivit
Hur kan en liten människa vara så otroligt pigg när man går upp. Jag har kämpat med att hålla Malte kvar i sängen sedan Pierre åkte till jobbet. Jag kunde inte kolla på någon klocka, men det brukar vara runt 6:30. Jag har inte fått Malte att sova någonting mer, vilket innebär att inte jag heller sovit. Men det är ju alltid skönt med lite sparkar i ryggen, snoriga pussar och kramar runt halsen. Tror inte det finns nått bättre sätt att vakna på. :-)
När vi sedan väl går upp, eller i Maltes fall springer upp. Så är det direkt ut till trator= traktor och fivin= fyrhjuling. Sedan ska det lekas och det är inga lugna lekar, utan det ska dras igång en bergsklättring över möbler och kuddar. Själv sitter jag i soffan och bara stirrar, han vill gärna ha med mig i leken så ibland kommer fivin och tar en sväng upp på mitt huvud för att sedan köra bort till rutschkanan. Så fantastiskt! När han är 15 år och sover till kl 13:00 ska jag ta fram det här inlägget och visa honom. Då kanske det är jag som ska ta en sväng med fyrhjulingen?! Jag tänker att eftersom han växer så lär ju fyrhjulingen göra det också....
Nu blir det frukost.
Kram kram
Bergodalbana av känslor
Känslorna har gått en del upp och ner den här helgen. I fredags som jag hade tänkt skulle bli en glad och härlig dag fick jag reda på att min kompis mor var sjuk. Hon visste inte ens om hon skulle hinna fram till sjukhuset för att säga hej då. Nu hann hon fram och hennes mamma verkar klara sig igenom den infektion i blodet som hon drabbats av. Men ingen vet riktigt än hur det ser ut i framtiden och hur länge dom får ha henne kvar.
Allt detta tänkte jag naturligtvis på samtidigt som jag försökte njuta och uppskatta den fina överraskningen som min älskling hade ordnat. När jag kröp ner i badet så såg han till att farmor kom och hämtade barnen. Och vi kunde äta gott och få sova i sängen tillsammans utan att bli störda av barn (Jag har ju sovit på soffan ganska så länge). Det tråkiga var att jag kunde inte riktigt sova ut eftersom jag naturligtvis blev förkyld och fick ont i halsen. Så jag låg och hostade i stort sett hela natten och var nog tröttare när jag vaknade än vad jag brukar. Men det var ändå skönt att slippa tänka på att man skulle väcka någon och bara få ägna sig åt sig själv. Tyvärr sitter förkylningen i och naturligtvis blir det alltid värre på kvällen när man börjar känna sig färdig för att gå och sova. Men på sonen verkar det i varje fall gå åt rätt håll, själv känns det som att det möjligen blir lite sämre.
Men det har ändå överlag varit en bra helg där lycka, sorg och romantik avlöst varandra. Spännande att se vad veckan har att erbjuda. Nästa helg hoppas jag att vi kan utnyttja vår barnfria natt lite bättre, då ska nämligen jag och Pierre åka på spa tillsammans med Peter och Marie. Ska bli hur härligt som helst. Ser verkligen fram emot det.
Kram kram
Ont i halsen
Jag har ingen lust att bli sjuk, så det får gärna stanna här. För just nu har jag "bara" ont i halsen. Det är nog så irriterande, men jag är i varje fall inte sjuk sjuk. Tråkigt dock att Pierre fick åka iväg och träna själv idag, så typiskt när man väl börjar komma igång. Men jag är grymt stolt över honom att han håller i och åker själv. Lite bra inflytande har jag allt haft på honom. :-) Förhoppningsvis blir det bra snabbt så att jag också kan träna igen. Men man kan ju alltid sköta maten så länge, så tappar man ju inte allt åtminstone.
Nu är Gun på väg hit med barnen dom har varit där en liten stund. Dels för att Cornelia ska vänja sig lite vid Gun och dels för att jag skulle hinna fixa lite här hemma. Så skönt att dammsuga utan att ha Malte i hasorna hela tiden. :-) Fast igår var han super duktig, då hjälpte han mig att hänga tvätt. Han gav mig en sak i taget och jag hängde upp. Kul att kunna göra det tillsammans utan att bli bli helt tokig på honom. Han är annars just nu inne i en helt underbar period då allt är nej och Malte kan. Tur att alla perioder har ett slut, synd att nästa i stort sett börjar där den före tar slut. Hihi :-)
Nu sover både Malte och Cornelia och jag tänkte jag skulle dricka ännu en kopp te. :-) Nu kom tydligen Pierre hem också, lyx.
Kram kram
Tjockmatta som väg
Ni vet sån tjockmatta som finns i gympahallar?! Så känns vår grusväg att gå på, i varje fall på vissa ställen. Det är en så pass hård yta att man inte sjunker, men det är riktigt mjukt och tungt att gå på. Lägg då till en kropp som varit vaken sedan halv fem och en dubbelvagn med två barn i, jag kan säga att det gör absolut ingenting att jag missar träningen ikväll. Mina ben har nog fått all den träning dom klarar av idag. Men det känns faktiskt lite underligt när man går på det och det är ju inte konstigt att vår väg ser ut som den gör, värre än en schweizerost. :-)
Nu ska jag "fira" att jag slipper gå samma väg igen senare, eftersom farmor hämtar Malte, genom att lägga i en tvätt i tvättmaskinen, plocka ur och i diskmaskinen och sedan njuta av en chailatte. :-)
Ha det bäst!
Kram kram
Oj, vad hände där?!
Cornelia sover fortfarande i sin liggdel till vagnen och det gör hon eftersom hon sover lite oroligt. Så då är det lätt att flytta henne från sängen till soffan och tvärtom. På morgonen när Malte vaknar brukar jag ställa in henne i vår säng så hon ska få sova lite längre och det gjorde jag även i morse. Så när hon började låta gick jag in och hämtade henne ganska så omgående. Då ligger den lilla sötnöten på rygg, hon brukar alltid sova på mage. Så hon har lyckats vända sig på den där lilla platsen. Spännande! Så nu får man ha ännu mer koll på henne och snart lär hon ju inte kunna sova i den alls. Vad hände där? När blev hon så stor??
Orken kom tillbaka lite nu efter att jag fått i mig frukost, så snart ska jag ha en dejt med Olga. :-)
Kram kram
Bra känsla i kroppen
Jag har nu tänkt en del på vad jag stoppar i mig, inget extremt men försöker tänka en gång till om jag verkligen ska ha det där som jag är på väg att stoppa i munnen. På vågen har det inte gjort speciellt stor skillnad, tror det var 600g. Men det var mer skillnad på cm runt midjan och låren än vad jag trodde att det skulle vara. Så då blir man ju extra peppad att fortsätta och kanske till och med tänka en tredje gång innan nått åker ner i magen. :-) Känns i varje fall riktigt bra för självförtroendet att jag är på väg åt rätt håll. Och i lördags så kom Ted och Joakim förbi en liten sväng innan dom skulle upp i skogen och då sa Ted att det syntes att jag börjar få tillbaka mina former. Och dom kom ner precis när vi hade gjort oss i ordning för att åka till Pierres kusin och även då fick jag positiva kommentarer om mitt utseende. Det känns kanske ytligt, men för mig som mått dåligt över mig själv och äntligen få bekräftelse på att det jag gör fungerar. (Från någon annan än Pierre, för han säger ju alltid att jag är snygg. Och jag tar åt mig av det också, men på något sätt blir det inte samma sak. Han tycker ju att jag är snygg när jag har håret på ända och springer runt i mina säckiga mjukisbyxor.) Det känns jäkligt bra måste jag säga.
Nu ska jag sova med en bra känsla i kroppen och vakna imorgon med nya krafter för att ta tag i ännu en vecka. Inspirerande, upplyftande och lite jobbigt på samma gång...
Kram kram
Lite trött, men väldigt tacksam
Härligt det är... Jag kom hem lite sent igår och innan allt var gjort och man hade sagt hej till Pierre och hunnit varva ner så var kl 1 innan jag somnade. Cornelia vaknade vid 4 och Pierre fick henne inte att somna så jag gick upp. Nu sover hon och här ligger jag på soffan och stirrar i taket. Är grymt trött men kan inte förmå mig att somna. Suck!!!
Så klart vaknade Malte av att Cornelia lät, så för en kvart sedan tog Pierre in honom i vår säng. Det är roligt nästan jämt att vara småbarnsförälder. Tur att dom förgyller ens liv den största delen av tiden. :-)
Det var i varjefall super mysigt igår när jag var på tjejkväll. Maria hade lagat supergod mat och det var så skönt att verkligen få hinna prata med alla och stämma av hur det är. I vanliga fall har vi ju ett knippe barn runt fötterna och man hinner i regel inte prata så mycket. Men igår fick vi slappna av och bara njuta. Ja alla utom duktiga Maria som först hade jobbat och sedan hade nån timma bara på sig att förbereda allt innan vi skulle komma. Men hon hade gjort det så bra och till och med fixat en liten present till oss alla, så omtänksamt. Så glad att vi fick möjlighet att träffas för 2 1/2 år sedan och att vi fortfarande håller ihop, riktigt skoj. :-)
Kram kram
