AnnaSissel

Jag sitter i soffan och äter Föllingekaka (en slags frusen cheesecake) och tittar på Spårlöst. Föllingekaka är så grymt gott och är verkligen någonting jag njuter av att äta. Vi hade det som efterrätt när vi firade Malte och mig gör det ingenting att det blev lite över. :)

 

Jag sitter här själv, båda sjuklingarna ligger och sover. Lite tråkigt, samtidigt som det är skönt med lite egen tid. 

 

Nu börjar min kropp verkligen ändra sig, jag är nu inne i v 14 och magen går inte längre att missa. Den känns lite mer spänd den här gången än förra, men annars är det helt okej. Jag har inte lika ont i magen längre som jag hade i början, även om det kommer och går lite ibland. Sedan har brösten börjat bli större, dem har börjat göra ont nu i dagarna. Så vi får väl se hur länge det har tänkt att hålla i sig. Bara inte brösten blir större den här gången än vad den blev förra gången, jag tyckte det var jobbigt nog med kläder och bh sist.

 

Jaja, nu ska jag koncentrera mig på Föllingekakan och tv:n. 

 

Kram kram

Mamsen och pappsen kom hit i torsdags och då på kvällen blev det inte så mycket gjort. På fredag förmiddag kom Pierre hem och mådde dåligt, så han gick i stort sett in och la sig direkt. Jag ville göra någonting tillsammans med mor och far, så vi tog en sväng in till Gbg och Saluhallen och Feskekyrka. Sen hem och fixa lite lyxigt käk bestående av färskpotatis i ugn, färsbiffar, en riktigt god sås och tomater i ugn med lök och vitlök. Förberedde även efterrätten till Maltes födelsedagsfirande. På lördagsförmiddagen skulle Pierre och pappa upp i skogen och drevs, men de hann inte mycket mer än upp innan orken tog slut för Pierre. Så de kom hem och Pierre gick och la sig igen. Klockan 15 var det sedan dags för att fira Malte, det blev lite lätt mat i form av kycklingsallad och sedan Föllingekaka till efterrätt. Föllingekaka är en frusen cheesecake, grymt god. :) Det blev ett bra firande och vi var väl hemma runt halv sju. Då var Pierre helt slut, så tyvärr tog vi oss inte iväg till Royyan som firade sin födelsedag. Och nu är det söndag och vi ska till Pierres föräldrar och äta mat vid halv ett, sedan styr mor och far kosan mot norr igen. Varit underbart att haft dem här, riktigt roligt för Malte också som tycker om sin mormor och morfar väldigt mycket. 

Som det ser ut nu så kommer vi nog få ha Pierre hemma ett par dagar, då han nu ligger på soffan och inte alls mår bra. Knaprar Alvedon och Ipren för att överhuvudtaget orka vara vaken lite. Vi får väl se om han kommer bort till sin mor och far för att få mat eller om han blir kvar här hemma i soffan. Just nu är jag väldigt tveksam. 

 

Nu ska jag ge honom nästa dos av tabletter.

kram kram

Idag känns det som att det kan bli en riktigt bra dag, även om den började lite väl tidigt för min del så känns det ändå som att jag kan få lite gjort. :) 

 

Jag vet egentligen inte riktigt vad jag ska ta mig för, måste i varje fall planera lite inför lördagen. Vad som skall inhandlas och vad som skall bakas. Funderade på att göra morotskaka fast som ganska små cupcakes istället, chokladrulltårta med smörkräm är också gott. Men det kanske blir lite väl mastigt om man ska ha tårta också, kanske ska välja någon god kaka istället. Det blir ju lite lätt mat först i form av kyckling pastasallad med bröd, så man orkar väl inte hur mycket som helst. Hmm får fundera en stund på detta...

 

I kväll är det handbollsträning igen, men idag ska nog inte jag hålla i någonting. Får se om jag kan vara med och träna lite istället, beror på vad vi gör. Men lite kan jag säkert strutta runt. :) 

 

Ibland kan jag verkligen bli galen på blogg.se. Bilduppladdningen fungerar nästan aldrig som den ska. Idag kan jag tydligen bara ladda upp en och samma bild hela tiden, även om jag försökt att markera andra. Men den väljer dem bilden i varje fall, så grymt irriterande. Men jag orkar inte byta och börja om någon annanstans, då kommer det säkert vara någonting annat man stör sig på istället. Men det kan göra mig riktigt frustrerad. 

 

Tänkte i varje fall ladda upp två bilder på Malte. Jag fick nämligen en av en kompis igår, jag vet inte riktigt när hon tog den. Men det måste varit i slutet på sommaren, början på hösten någon gång. I varje fall om man ska se till barnens kläder och vädret. Men Malte var så otroligt rund i ansiktet på den bilden jämfört vad han är nu och jag kommer verkligen inte ihåg att det har varit så. Tänk vad snabbt man glömmer och vänjer sig vid det som är nu. Jag laddar upp bilderna från appen sen istället, det brukar fungera ganska bra. Håll tummarna! :)

 

Kram kram

Igår höll jag i min andra handbollsträning, det känns svårt att vara med själv nu eftersom jag inte orkar någonting längre och jag känner av magen ganska så snabbt. Men det är kul att vara där och det är riktigt kul att få hålla i träning igen, det är ju ändå en stund sedan. Igår var det dock lite svårt, jag kunde i stort sett inte göra någonting av det jag hade planerat eftersom det bara var fem personer där. Eller vi var sex stycken, men den ena målvakten fick åka hem för hon skulle till jobbet kl 24 och det kändes inte så snällt att hon skulle vara kvar när hon kunde åka hem och sova en stund. Killarna tränade innan oss, så tre av dem stannade kvar också. Så vi kunde göra lite vettiga saker även om det inte var det jag planerade från början. Det blev mycket skott på mål, vilket är bra både för utespelarna och målvakten. Så jag tror att det blev en helt okej träning ändå. Men det hade varit så kul om vi kunde vara fler någon träning så att jag kan göra några av dem övningarna jag längtar efter, till exempel Barcelona och samspel mellan nior och nior-kant. Men det är tyvärr så när det är långt till nästa match, då brukar det alltid droppa av på folk. Sedan går det ju en del magsjuka just nu också, vilket naturligtvis spelar in. Men jag tycker det är roligt ändå och man kan alltid hitta på nått att göra även om man är tre pers. 

 

Vad händer i övrigt...

Träning på onsdag igen, kul och se om vi blir fler då. Tyvärr så är det en sen träning igen då det är match innan. 

Mor och far kommer hit på torsdag, det ska bli riktigt mysigt. Vi ska försöka hinna med en del bland annat att åka in till saluhallen, fira Malte, dreva och säkert nått mer som jag glömt. ;)

På lördag ska vi som sagt fira Malte, stackarn har ju inte haft sitt ett års kalas än. Men nu blir det äntligen av. :)

På kvällen så har Royyan förfest eftersom han snart fler år, så vi tänkte se om vi kunde smita dit en stund. Får se om mor och far har lust att passa Malte. 

 

Det är i varje fall riktigt skönt att ha saker att se fram emot, det gör att tiden känns som om den går lite snabbare. Jag försöker styra upp saker med våra vänner, men det är svårt att få till. Lelle var här i fredags och fick massage, eventuellt kommer hon på fredag igen. Hon skulle verkligen behöva det så att spänningarna i hennes nacke får en chans att försvinna. Och idag kommer Steffi och lilla Ludvig hit på eftermiddagen, det är alltid mysigt att prata med henne och killarna har kul ( kanske inte ihop, men runt varandra i varje fall ). 

 

Nu ska Malte snart sova en sväng och det passar mig perfekt, för jag tänkte nog försöka göra samma sak. Han har vaknat så tidigt två dagar i rad, blir väckt när pappa ska iväg till jobbet tyvärr. Både han och jag behöver vår sömn för att bli roliga att umgås med. Hihi :) 

 

kram kram

Jag vet egentligen inte varför jag kom att tänka på sommaren just idag, för ute är det ganska grått och små vita flingor dalar mot marken. Fast det var kanske just därför, för att det är lite grått och trist och jag behöver ladda upp med lite D-vitamin. Jag hann i varje fall tänka att det hade varit skönt med sommar och att Pierre har semester så man kan åka runt till en massa härliga ställen och bara mysa. Sedan kom jag på att jag kommer vara ganska så stor den här sommaren, så jag kommer nog inte vilja åka runt så mycket. Vi kommer nog helt enkelt få fokusera på att få till den mysiga känslan här hemma och sedan får folk komma och hälsa på oss istället. Klart att vi säkert kommer åka lite vi med, en sväng till Örebro kanske. Men majoriteten av sommaren kommer nog ändå spenderas hemma på altanen i skuggan, eller på en luftmadrass i poolen. Fast då måste vi fixa skugga där också, man ska ju inte vara för mycket i solen när man är gravid. 

 

Undra vad Malte kommer ha för sig i sommar. Han lär ju springa runt som en tok. Han får umgås mycket med sin far då tror jag, det kommer bli mysigt för dem. :) hihi 

 

Jag har haft ganska många funderingar på vad den nye lille bebisen kommer bli för någon. Kommer vi ha samma fantastiska tur som med Malte. Han har ju varit så otroligt enkel i det mesta. Klart han har sina stunder han också och jag har funderat på att sälja honom på blocket, eller rent av skänka bort honom. ;) Men så är det väl, en kombination av att man själv inte är på topp just när han inte heller är det. Men vad gör det när han större delen av tiden är underbar. Fråga var ju om den lille i magen hittar samma lugn. Och vem är det som ligger där inne, är det en tjej eller kille. Tillsammans med Pierres systrar så har vi fyra pojkar inom 3 1/2 år. Vill vi ha en tjej då? Och hur kommer hon bli bemött av denna hord med stirriga pojkar? Eller är det bättre med en kille till som bara kan ärva allt rakt av från alla innan. Skulle inte behöva köpa någonting alls. Inte för att vi skulle behöva köpa mycket till en tjej heller, men ni förstår vad jag menar. Samtidigt så kan man ju tänka att det här tjejen i så fall kommer bli ganska bortskämd av pojkarna och att dem inte kommer låta någonting hända henne. Och sen har vi Gun också, hon kommer nog också skämma bort en liten tjej ganska så mycket. Förstå när hon får sitta och sy rosa små tyll klänningar, hon skulle ju vara i himmelriket. :) Fast jag är glad så länge vi får en bebis, är ju bara i v 13 så det är ju en stund kvar att gå och bära på den lille. 

 

Nu kommer jag ihåg varför jag inte ville göra det här en gång till. Jag har i och för sig aldrig riktigt glömt bort det. Men det är en sak att komma ihåg känslan och det är en helt annan att upplaga den. Jag vet att jag själv har satt mig i den här sitsen och att det var vi tillsammans som bestämde att vi ville att Malte skulle få ett syskon. Men det här är verkligen tortyr. Jag är bara i v 11 och har massor av veckor kvar.... Vet inte vart jag ska hitta styrkan och motivationen att klara av det här. Förra gången var det ju bara jag, då kunde jag ligga på soffan och sova bort dagarna tills Pierre kom hem. Men nu har vi ju redan Malte och han bryr sig ju inte om ifall jag är trött eller mår illa. Han vill ju leka och ha mat i varje fall. Jag frågar mig ofta varför jag utsatte mig själv för detta en gång till. Samtidigt som jag är otroligt glad över att vi kommer få ett litet barn till. Känslor, känslor, känslor.... Blä!!

 

Visst är det skönt att få de små tätt så att man har den här småbarns biten gjord. Men hur tänkte vi egentligen?? 

Jag tycker att det är ganska mysigt att gå hemma och skrota och göra saker i min egen takt, när jag mår bra vill säga. Men ju längre tid jag är hemma desto mer isolerad och ensam känner jag mig. Och nu ska jag vara hemma jätte länge till. Förmodligen så hinner jag inte börja jobba emellan och om jag gör det så blir det ju bara någon månad eller två. Jag kommer hinna tappa alla mina social förmågor innan det är dags för mig att börja träffa människor igen. Jag är glad att jag har min föräldragrupp, man träffar åtmindstonde någon därifrån ca en gång i veckan. Men det hade varit kul att veta vad som händer med alla ens andra vänner. Tur att Facebook finns så att man i varje fall vet att de lever. 

 

Nu ska jag försöka ta mig in i duschen när Malte ändå ligger och sover i sin säng. Jag ska ju få träffa Steffi och Ludvig senare, var länge sedan nu så jag ser verkligen fram emot det. Inte bara för att få öva på att vara social utan för att Ludvig och Malte brukar tycka om att vara med varandra och Steffi är en väldigt härlig person att umgås med.