AnnaSissel

Var iväg till barnmorskan idag eftersom jag har varit ganska yr och haft ont i huvudet en längre tid nu. Hon trodde att det kanske kunde vara blodtrycket, men det såg såklart fint ut och även mitt blodvärde var väldigt bra. Hon skickade iväg ett blodprov och ett urinprov på analys, så vi får väl se vad dom säger. Men hon hittade ingenting som kunde förklara min känsla.

Hon hade en teori om min smärta i benet, hon tänkte att det kanske kunde vara ett blodkärl som gått sönder på insidan nästan som ett åderbrock inne i benet. Men mamma var lite skeptisk, hon har haft vanliga åderbrock och hon sa att smärtan inte sitter i så länge. Men vi får väl se, som jag skrev tidigare så var det riktigt skönt att få veta att det inte var en propp. Lite smärta kan jag väl leva med. ;)

Nu har min lilla snutt somnat inne i sin säng, så jag kanske också skulle försöka vila lite. Det var en ganska jobbig kväll igår när man satt och väntade på att få svar. Speciellt efter att Pierre och Malte åkt hem och jag hade nästan inget batteri på telefonen, så jag kunde inte prata med någon heller. Man hinner tänka en hel del...

Kram kram

Igår åkte vi inte till akuten i Kungälv då det misstänktes att jag hade en blodpropp i vaden. Jag är glad över att det visade sig att det inte var någon propp, men lite besviken över läkarens förklaring om att det skulle vara en muskelsträckning. Det är akuten och man får absolut förbereda sig på väntetider. Men när man får komma in ganska så snabbt i ett undersökningsrum där dom tar lite olika prover och säger att svaren dröjer ca en timma. Och sedan får träffa läkaren mer än fyra och en halv timma senare, bara för att hon ska säga att ett av proverna som de tog var negativt. Så det är ingen blodpropp och vad det kan vara visste hon inte men hon skulle tro att det var någonting muskulärt, så som en sträckning. Jag var in och pratade med sköterskorna efter två och en halv timma och frågade om dom hade något hum om hur lång tid det skulle ta, vi hade ju Malte med oss och han var super trött. Dom sa då att det var två stycken före och att läkaren inte ens var på akuten utan på avdelningen, så det skulle dröja en stund till. Men i och med att det misstänktes en blodpropp så kunde dom ju inte skicka hem mig, jag fick naturligtvis åka på eget bevåg. Men vem gör det om dom misstänker en propp, man vill ju inte att den ska flytta sig till lungan eller hjärnan. Men om dom då kunde sagt att provet man gör för att komma om det är en propp var negativt och det är 99, någonting säkert. Då hade jag ju kunna åkt hem och sedan kontaktat vårdcentralen om smärtan inte skulle gå över. Jag ville ju bara veta att det inte var någonting akut. Det är kanske bra att alla ska få träffa en läkare, men när det mötet tar fem minuter efter mer än fyra och en halv timmes väntan tycker jag det känns lite segt.

Jag är glad över att det inte var en propp. Men mindre glad över den långa väntan, att jag missade vår match mot Kungälv och att jag är grymt trött idag.

Kram kram

Igår sov min kära son mellan 11 och 13:45. Det hör verkligen inte till vanligheterna. Han brukar somna vid 11, men inte sova så länge. Och sedan brukar han sova en gång till runt 15,16 någon gång. Men det gjorde han inte igår. Så han var väldigt trött när vi la honom strax innan 20. Så jag tänkte att han kanske håller på att ställa om sig till att bara sova en gång om dagen. Men att det blir så dumt om han somnar vid 11 då, för han äter frukost vid 9. Och sover han då till strax innan 14 som igår, så är det ju fem timmar mellan hans mål. Så idag tänkte jag att jag skulle hålla honom vaken till 11:30 och äta lunch. Och hoppas på att han kunde somna direkt efter han ätit istället. Men vad gör den lilla saken då, jo han somnar nu kl 10. Inte alls vad jag hade tänkt mig. Jaja, det är väl bara att se hur länge han har tänkt att sova idag. Men det lär ju bli en gång till i eftermiddag, annars vet jag en liten kille som inte kommer vara så glad. :)

Ikväll har vi match hemma mot Kungälv. Jag körde en ganska så hård träning med tjejerna i måndags, så jag hoppas att de har laddat upp bra med vatten och mat. Ska bli riktigt kul att se vad dom kan göra ikväll. Det är så jäkla kul med handboll, hoppas åtminstone att någon av mina ungar vill hålla på med det. :)

Kram kram

Den här helgen har verkligen varit toppen, bästaste Mie och Peter var här. Och vi shoppade, var på restaurang, satt och pratade till sent och bara umgicks. Det var välbehövligt både för oss och dom tror jag. :)

Och den här veckan kunde inte börja på ett bättre sätt. Vädret är helt underbart och jag och Malte har haft en riktigt mysig dag. Jag tror verkligen att den kommer fortsätta lika bra. Ser fram emot handbollsträningen som är ikväll. Tror att den kan bli riktigt bra och utvecklande för tjejerna. Och jag ser fram emot att Pierre ska komma hem så att jag kan få pussa och krama på honom. Känns ensamt hemma när man har haft så mycket folk nära omkring sig hela helgen.

Ha en fortsatt bra dag och en underbar vecka!
Kram kram

Idag har jag rört ihop en hallon och jordgubbskladdkaka. Men man kan egentligen ta vilka bär man vill. :)

100 g smör
2,5 dl socker
2 st ägg
2 dl vetemjöl
0,5 msk vaniljsocker
100 g bär
(Ev, 25-35 g hackad eller riven vit choklad)

Sätt ugnen på 175 grader.
Smält smöret och rör därefter ner sockret. Låt det svalna av lite och rör sedan ner äggen.
Blanda mjöl och vaniljsocker och rör ner i smeten. Det räcker att röra med en slickepott eller liknande, smeten ska inte vispas.
Blanda eventuellt i hackad eller riven vit choklad.
Häll smeten i en smord och bröad pajform och strö sedan över bären. Använder du bär som är frysta kan det vara bra att tina dem först och låta den mesta av vätskan rinna av.
Grädda mitt i ugnen ca 22-25 minuter eller tills kakan har fått en fin färg.

Njut!!!

Fixar och grejar här hemma, för imorgon kommer min bästaste Mie och hälsar på. Ja resten av hennes familj också, men jag ser lite extra mycket fram emot att träffa min Mie. :)
Vi har lite planer för helgen, bland annat att försöka ta oss ut och äta på restaurang. Jag och Mie ska shoppa lite, kan tänka mig att det är en liten sessa som vill med då också. ;)
Sedan är det barnloppis som jag och Pierre skulle vilja hinna ta oss en sväng på. Vi får väl se om vi kan hitta någon tid till det. Och naturligtvis ska vi mysa och umgås en massa, det är ju det bästa på hela helgen.

Ett kort på mig och Mie, taget innan dom flyttade till Spanien. Tur att dom är hemma igen så att vi kan ta lite nya kort. :)

Kram kram

Idag har det blivit nya skåp i badrummet. Mer förvaring och bättre plats, blev faktiskt riktigt bra. Skönt när man kan fixa lite allt eftersom, till slut kanske det kommer bli riktigt bra i det här lilla huset. Eller i varje fall så bra som det kan. :)

Kram kram

Jag gjorde kladdkakemuffins med hallon och Riesenfluff för att ta med till tjejerna när vi träffas hemma hos Steffi lite senare. Jag tänkte att jag lägger upp lite inspirerande bilder och sedan får jag ta receptet en annan gång för det hinns inte riktigt med nu. :)

Har varit hos tandläkaren med Malte också, gick hur bra som helst. Hon såg ingenting som var fel med hand tänder, så det känns skönt. :)

Kram kram

Igår gick jag ner till Steffi, det var riktigt mysigt och killarna lekte faktiskt väldigt fint med varandra. Förut har det varit mer bredvid eller för att ta det den andra har. Men igår jagade de varandra och lekte tillsammans med vissa saker. Tyvärr slutade det lite illa när vi var på väg hem, Malte ramlade och slog i tandköttet ovanför framtänderna. Blod överallt och en Malte som var väldigt ledsen. Men tänderna satt i varjefall kvar och vi ska till tandläkaren för att kolla så att inget ser konstigt ut.

Men det tråkigaste var nog att mina fogar inte gillade mig på kvällen. Jag tyckte att jag gick väldigt lugnt och hade inte ont under tiden. Men efter att jag suttit i soffan på kvällen och tittat på tv så gick det inte riktigt lika bra. Jag skulle resa mig för att gå på toa, då höll jag på att rasa i backen. Det gjorde så ont i fogarna att mina ben nästan inte bar mig. Hur ska jag orka och klara av det här i fem månader till?
Det kändes i varjefall bättre idag, men det känns ganska så nedslående. Jag måste hur som helst hitta mitt bälte, men jag tycker att jag har letat överallt. Får snart ringa till min barnmorska igen och kolla om jag kan få ett nytt. Men jag vet ju hur det är, så fort jag har hämtat det nya så kommer jag hitta det andra.

Idag är det helt underbart väder här, solen skiner från en blå himmel. Jag hade gärna tagit med Malte ut en sväng, men jag vågar inte. Min stackars son kommer bli så uttråkad av att vara inne hela tiden. Försöka köra lite hårdträning med honom så att han kan gå själv, då är det lättare för honom att tulta runt och jag kan hålla koll på honom från en plats i stället för att springa runt. Klart jag kommer behöva röra på mig, men inte lika mycket som nu. :)

Nu ska jag ta det lite lugnt med fötterna högt innan det lilla monstret vaknar igen.

Kram kram

Idag är tredje dagen som jag ger Malte samma mat eller liknade som jag och Pierre äter. Jag tycker inte att jag får någon ordning på hans mage, så jag tänkte se om det hjälpte ifall han inte får så mycket burkmat. Än så länge har jag inte märkt så stor skillnad, men vi får väl hålla på ett par dagar till så får vi se. Jag tycker det är ganska roligt att fixa mat till honom och ibland hjälper det mig själv att äta lite nyttigare, ska han ändå ha grönsaker till sin mat så kan ju lika gärna jag också äta lite. Annars blir det gärna så att det bara blir potatis och kött, eller pasta och köttbullar. Nu måste man tänka steget längre, inte så dumt. :) Det är lite synd att han oftast har sovit precis innan han ska ha mat, för han vaknar tyvärr om man är i köket. Så det går inte att förbereda så mycket, vilket ibland resulterar i en liten sur Malte eftersom han tycker att jag tar för lång tid på mig. Men jag börjar komma in i det och man lär sig väl lite allt eftersom. Bara hoppas att allt jobb ger resultat också, :)

Kram kram

Idag känns det som en riktigt bra dag, jag har naturligtvis fortfarande ont i mina fogar. Men det är inte lika jobbigt eftersom jag faktiskt känner mig utvilad för första gången på mycket länge. Jag sitter nu och njuter av en kopp te i soffan och Malte sover. Pierre är i skogen och grejar och skulle vara hemma runt två, tre tiden. Undra vad vi ska hitta på sen? Det är ju kanske inte det roligaste vädret, men jag vill inte låta en såhär bra dag bara försvinna i soffan. Får se om det dyker upp några förslag, eller om älsklingen har någonting som han vill göra.

Nu ska jag fortsätta njuta av mitt te.

Kram kram

Ikväll åkte han iväg och handlade med Malte så att jag skulle få lite tid att slappa på. Och imorgon ska han ut i skogen och jobba, så då har han fixat så att hans mamma tar Malte på morgonen så att jag kan sova ut. Ååå det här behövde jag verkligen! Det ska bli så skönt.

Nu känns det mycket bättre, hoppas det gör lite nytta också. :)

Kram kram

Idag är tredje dagen som jag har ont i mins fogar. Det är ju inte sådär super ont än så att man inte kan röra sig. Men man blir påmind om det varje gång som man ska vända på sig i sängen eller resa sig upp när man suttit still en stund. Och det gör mig faktiskt ganska besviken, jag trodde att det skulle dröja någon eller några månader till innan det började. Jag har trots allt fem och en halv månad kvar innan det är dags att träffa den lille. Men det är väl bara att börja använda det förbaskade bältet, det kanske hjälper mer den här gången än förra. Men jag kan inte sova med bältet och just nu är det på natten jag känner av det mest. Varje gång jag rör på mig så vaknar jag av att det gör ont, i vanliga fall hade jag nog aldrig vaknat. Men sedan lilla Malte kom så känns det som att man aldrig riktigt kommer in i en djupsömn. Jag vet ju att det är jag som måste höra honom och vakna på natten om det skulle hända någonting, för Pierre vaknar ju knappt ens när jag puttar honom ur sängen för att han ska gå upp. Så jag vågar väl inte riktigt släppa taget. Och nu skulle jag verkligen behöva det känner jag.

Får väl se om jag och Marie hittar någon resa som vi känner oss nöjda med, då kanske man kan få sova ut lite. Om inte annat så får jag chans att tänka på mig själv och inte ha ansvaret för någon annan precis hela tiden. Bara att man får slappna av på ett annat sätt kan nog göra stor nytta. Och värme brukar lindra smärtan i fogarna lite, så det kan ju inte göra någonting att komma till ett land där det är några plusgrader. :)

Kram kram

Jag har kommit in i en svacka och allt jag vill ha är sötsaker. Igår köpte Pierre choklad, det blev lite kvar tills idag. Men det försvann ganska snabbt i morse. Och nu är jag så grymt sugen på något sött igen så jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Funderar allvarligt på att gå ut i köket och bara blanda ihop en god smet och äta upp den. Det spelar inte så stor roll vad det är bara det är sött, choklad, smågodis, bakelser, mjuka kakor. Så är det någon som har vägarna förbi så vet ni vad jag har cravings för. Ge mig!!!!!

Efter ett par dagar med bar backe var det med både glädje och lite vemod som jag i morse insåg att snön var tillbaka. Fast jag visste ju egentligen att det var för tidigt för den att vara borta för resten av vintern. Och även om jag älskar när det är vitt och ett par minusgrader så hann jag få lite vårkänslor. Så om det nu ska vara vinter så får det gärna vara det hela tiden.

Eftersom Malte varit sjuk och innan det mådde ju jag ganska dåligt på grund av graviditeten. Så har vi knappt varit utanför dörren känns det som. Måste försöka bli bättre på det där. Kanske skulle leta fram pulkan borta hos farmor och farfar? Tyvärr hostar han ju en del fortfarande, vilket han i och för sig kan göra väldigt länge, men vi kanske ska satsa på att göra det i helgen.

Något som jag inte alls gillade när jag vaknade var att jag kände av mina fogar. Och jag förstår faktiskt inte varför jag gjorde det i morse efter att jag sovit. Det brukar ju komma när man har ansträngt sig för mycket. Visserligen har Malte haft en ganska orolig natt, hans far glömde ge honom hostmedicin igår kväll. Så varken Malte eller jag har väl sovit speciellt tungt. Men jag har ju inte sprungit runt i sängen. Jaja det är ju det första jag känner, så vi får väl se vad det blir av det. Jag ska inte måla fan på väggen innan det blivit mer.

Igår pratade jag med min bästaste och underbaraste Mie, hon spenderade dagen på sjukhuset hemma då hon har haft ont i magen en tid. Efter en del timmar så upptäckte dom att hon hade ett blödande magsår. Tydligen så hör det ihop med hennes sjukdom, eds, vilket kanske inte var jätte kul att höra. Men hon fick tabletter och ska vila. Jag vet ju sedan innan att hon mår absolut bäst om hon får vara i värme. Så jag sa till Pierre att han skulle prata med sin syster och se om Mie och jag kanske kunde ta oss iväg en vecka. Jenny ska kolla på det ikväll och jag hoppas verkligen att det finns något bra alternativ. Jag vet att det hade varit skönt för mig att komma iväg och jag vet att hon hade uppskattat det tusen gånger mer. Så vi får väl hålla tummarna och hoppas. :)

Nu ska jag ta hand om min lilla son som tycker att hela världen är emot honom just nu.

Kram kram

Jag har verkligen världens bästa mamma. Hon har tagit hand om mig och min son i helgen och verkligen skämt bort oss. Hon tvättade till och med upp lite smutstvätt som blev när vi var där. I samma maskin tvättade hon en av sina tröjor, jag har velat ha en likadan länge. Jag skojade och sa att eftersom hon tvättat den med min tvätt så måste ju den tröjan vara min nu. Och vad ser jag när jag packar upp våra kläder om inte den tröjan. Min underbara, fina mamma! :)