Bilder på Älgen

Nu på morgonen har jag tagit en del bilder på Älgen, han blev ju två månader igår. Så jag tyckte det kunde vara lite kul att dokumentera det. Blev en del riktigt fina kort, men de flesta har jag på kameran. Så här på bloggen blir det bara ett litet smakprov. :)

Annars är jag en riktigt nöjd mamma idag. Vi somnade strax efter tio igår och vaknade vid strax efter tre. Sedan sov han till Pierre skulle åka vid halv sju. Jag brukar alltid amma honom då, men idag verkade han inte intresserad. Så jag lät honom vara och då sov vi till strax innan åtta. Så otroligt skönt!! Men jag hade ju en riktigt tuff graviditet, så då gör det mig ingenting att jag har en snäll bebis. Jag säger hela tiden att jag är glad så länge det varar. Och jag menar det verkligen, jag har ju ingen aning om hur länge vi får ha det såhär bra. Så jag försöker verkligen njuta.

Senare idag, vid kl två, så ska vi iväg och träffa de bidra mammorna i föräldragruppen. Det är alltid lika mysigt. Vi ska träffas vid centrum i Skepplanda och sedan gå en promenad. Och efter det så tänkte vi att de som vill fikar. Det är så skönt att ha de andra mammorna att prata med, alltid finns det någonting man har funderat på sedan sist man sågs. Och det är bra att kunna få tips av varandra på diverse saker. Det kommer bli kul sen när våra barn är så stora så att de kan leka ordentligt, vi kommer inte få en lugn stund. :)

Nä nu är det dags för lite frukost.
Kram kram


Jag ser det snöar

Jag älskar snö och har absolut inget emot att det snöar. Men jag tycker dock att vädret kan få bestämma sig. Jag tycker om alla våra årstider för jag tycker att alla har sin egen charm. Men just övergången mellan vinter och vår tycker jag är lite jobbig. Man vet inte riktigt när det är dags att plocka bort de varmaste kläderna, när det är dags för våren att koppla sitt grepp på riktigt. Man kan klä på sig på förmiddagen med passande kläder, men när man varit ute i två timmar är man så överhettad för att det har slagit om helt. Eller naturligtvis tvärt om. Och visst, man kan ta med sig en extra tröja eller ta av sig jackan och bära på den. Men jag tycker om när saker är enkla och inte kräver så mycket planering. Ja jag vet, jag är lite slö.

Just nu vräker snön ner här och det lägger sig faktiskt lite på backen. Vi får väl se hur länge det får ligga kvar. Pierre blir nog väldigt glad, han har önskat hela vintern att det ska bli en halvmeter snö. Jag tror inte vi kommer i närheten av det djupet nu, men han får ju snö i varje fall. :) Själv tyckte jag att det var ganska skönt att våren var i antågande. Jag får en helt annan energi när solen börjar komma tillbaka. Men även om vi får ett litet bakslag nu så tror jag inte att den är speciellt långt bort.

För att hjälpa våren lite på traven så tänkte jag måla naglarna i en neonrosa nyans, kan nog bli snyggt. :)

Kram kram


Seg dag

Idag är en riktigt seg dag. Malte har haft svårt att hitta någon ro och nu äntligen har han somnat. Synd bara att det är på min arm, så jag kan inte göra någonting annat än ligga här bredvid tills han fått sovit en stund. Eftersom han har varit lite kinkig idag så har jag inte fått mycket gjort. Jag har hunnit skissa på en dop inbjudan och lite hur jag vill dekorera den. Men det är väl ungefär så långt jag har kommit. Pierre fixar med diverse saker. Just nu spikar han panel och innan det så gjorde han klart i sovrummet. Så nu kanske vi kan få ut sakerna där ifrån så att man kan möblera som jag vill ha det. :)
Det är riktigt skönt att Pierre har hittat lite energi för att fixa med det här. Men som vanligt får jag innetjänst, där det tyvärr inte händer så mycket. Jag skulle väl kunna bädda ner den lille i vagnen och gå en promenad, men jag är faktiskt för slö för det. Och det är inte det jag vill göra, jag vill vara social. Inte gå en promenad själv. Jag tycker om att vara social, om det så bara är med min sambo. Bara jag får ha någon omkring mig som jag kan prata med. Jag får hoppas att vi kan komma iväg och köpa material till dop korten, för då kommer jag bli väldigt fokuserad på att göra dem. Så då behöver jag inte lika mycket stimulans från andra människor. Jag är som ett litet barn som vill ha massor med uppmärksamhet, men på mina villkor. För jag tycker inte om att bli störd när jag har hittat på någonting kul. Hi hi :)

Ja ja kanske ska försöka vila lite. Fast jag är egentligen inte trött, men i förebyggande syfte kanske.

Kram kram


Helt underbart väder!!!

Jag tänkte att jag skulle fått sovit lite själv, utan att behöva ha ett öra på Malte. Man sover faktiskt helt annorlunda när man är själv. Så efter att jag var klar med att amma honom kl 8.20 så väckte jag på Pierre och sa; Din son är väldigt vaken. Jag fick då till svar; Och med det menas med? Jag orkade inte tjata, så det var bara att pallra sig upp. Jag kanske ska tillägga att Pierre visste precis vad jag menade, så det var inte så att han inte förstod. :)

Men när jag väl kom upp så såg jag att det var helt underbart väder ute, så det gjorde inte så mycket. Nu kan jag sitta och äta mina mackor och dricka mitt te och titta på utsikten. Inte så dåligt det heller. Sedan får jag ju njuta av Maltes vakna period nu på morgonen, han har så otroligt mycket att säga. :)

Vi har fått otroligt mycket gjort här hemma, men det finns fortfarande lite kvar. Så jag tänkte att jag skulle göra ett ryck i helgen och förhoppningsvis får jag med mig Pierre också. Det blir ju lite skillnad när man slipper ha färgburkar och lister på golvet, eller ett vitrinskåp mitt i rummet. Snart kanske vi bara kan bo en stund i huset utan att fixa en massa. Jag vet att det alltid finns saker att göra på ett hus och att renovering och dylikt aldrig tar slut. Men vi kanske kan ha ett litet uppehåll en stund. :)

Nu blir det i varje fall frukost, jag är super hungrig.

Kram kram


Provisoriskt upphängd på väggen


Inväntar en kväll i Alebacken

I väntan på att vi i kväll skall åka till Alebacken, så har jag tvättat och bakat kladdkaka. Tvätta är ju tyvärr ett nödvändigt ont, så jag tänkte att jag skulle varva den sysslan med att göra någonting roligare. Och vad är då bättre än att baka, jag har gjort det alldeles för lite på sista tiden. Så jag letade fram ett riktigt snaskigt recept på kladdkaka och sedan var det bara att sätta igång. Jag vet inte om de blev bra, jag gjorde nämligen två små i stället för en stor. Och det är så svårt att veta hur länge de skall vara inne i ugnen då. Jag tänkte jag skulle göra flera om de här blev bra, då kan man lägga dem i frysen så har man alltid någonting gott att bjuda på om man ska ha besök. :) Får väl vänta med att provsmaka dem tills älsklingen kommer hem, kanske. ;)

Som jag skrev så ska vi till Alebacken i kväll. Pierres firma skall ha firmakväll där. Förra året gick det sådär för mig kan man väl säga. Jag har alltid tyckt om att åka skidor och har varit i Säffsen, Åre och Branäs bland annat. Men jag tog mig inte ner för backen, utan jag fick åka ner på snöskoter. Det bara låste sig för mig så det var ingen idé. I år har jag ju dock Malte att skylla på, jag måste ju ta hand om honom. Hihihi :) Men det var mysigt förra året ändå, bara stå och prata lite och umgås. Så det blir säkert toppen i år också. Det är i varje fall helt underbart väder nu, förutom att det blåser ganska mycket. Vi ska i och för sig inte vara där förrän vid kl 18, så då är väl solen borta ändå. Det blir till att klä sig ordentligt.

Malte den lilla sötisen ligger och sover, så jag ska nog föra honom sällskap en stund.

Kram kram


Pyssel

Idag har jag pysslat lite, egentligen borde man kanske ha tillbringat dagen ute i det fina vädret. Men jag fick sådan lust att pyssla i morse, så jag var bara tvungen att se om min idé skulle bli lika bra i verkliga livet som i mitt huvud. Jag hade tänkt inhandla lite nytt papper för att använda, men jag kom fram till att det jag hade var väldigt fint. Och jag tycker verkligen att det blev riktigt bra. Jag tänker dock byta ut present snöret till ett sidenband, men jag hade inget hemma som passade i färg. Så det fick bli såhär så länge. Tanken är att denna skall sitta över Maltes säng och sedan tänkte jag göra en mindre att sätta på kortsidan av hans säng.


Cool kille!!!


Helt underbart!!!

I natt har min lilla älskling sovit super bra. Vi gick till sängen och ammade halv tio och strax efter tio sov vi båda två. Sedan vaknade han strax innan tre och var hungrig, så då ammade jag och sedan sov vi igen tjugo över tre. Och nästa gång han vaknade var tio över åtta. Det kan inte bli mycket bättre än så. Helt underbart att få sova så långa perioder i sträck. Nu har den lilla sötisen somnat i sin baby sitter, så jag ska passa på att äta lite frukost. Kanske klä på mig också. :) Sedan får vi se vad resten av den här dagen kommer bjuda på, jag har inte riktigt bestämt mig än. Jag skulle dock vilja komma iväg och handla lite när Pierre slutat jobba. Jag har nämligen fått inspiration till ett pyssel som jag skulle vilja komma igång med. Men vi får se, om vädret håller i sig så ska jag sparka upp Pierre på taket. För i natt blåste och regnade det ganska mycket och med våran tur så kommer det naturligtvis fortfarande in i huset. Jag blir galen på det, men som sagt om vädret håller sig såhär så får han faktiskt ta tag i det idag.

Nä nu blir det lite frukost.

Kram kram


Händelserik dag

Nu tror jag att jag har löst det här med bilderna. :)
Först ser ni min underbara blomma. Sedan min söta älg som "leker" genom att slå på sin leksak.
Jag har även lagt upp en bild på ett paket som vi gav bort i namngivningspresent.

Jag måste berätta att jag idag är så otroligt mätt, älsklingen har lagat en helt underbar middag. Det blev en fläskfilé gryta med ett fantastiskt gott bröd till. Mums!!!

Det behövdes en redig middag då vi idag har varit runt på ganska mycket. Först var vi på återbesök på mvc , och där gick allting super bra. Barnmorskan tycker att jag borde föda barn oftare, hon sa när hon gjorde gyn undersökningen att det var ingen som kunde se att jag fött barn för åtta veckor sedan. Och alla mina värden såg riktigt bra ut, så hon tyckte att jag var gjord för förlossningar. Speciellt eftersom hon såg i min journal att jag bara hade krystvärkar i 25 minuter, sedan var vår lilla älg född. Synd bara att jag inte mådde så bra under själva graviditeten. Men det behöver ju inte bli likadant nästa gång, fast jag har inte bestämt mig för om jag vill att det ska bli något mer barn. Vi får väl se vad framtiden har att bjuda på.
Efter vi varit där var det dags för föräldragrupp. Vi var tyvärr inte så många idag, men det kan nog bli riktigt bra tror jag. Vi ska ses en gång i månaden, sex gånger. Även om vi är duktiga på att träffas på eget initiativ så är det skönt att ha några träffar lite uppstyrda och med chans att fråga någon yrkesperson om alla sina konstiga frågor. :)
Sen var det dags för två månaders kontroll på BVC. Det såg fint ut för vår lilla älg, inga konstigheter alls. Han har en liten dipp på viktkurvan, så hon sa att jag skulle vara lyhörd för om han var hungrig. Han väger nu 5120 g och är 60,5 cm lång. :)

Nu ska jag fortsätta njuta av kvällen.

Kram kram

https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-1/2979901/images/2012/pic_190691957.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-1/2979901/images/2012/pic_190691961.jpg" class="image">


Känner mig ensam

Jag har inte lyckats med bilderna än, men jag ska se om jag kan lösa det. :)
Igår satt jag och Pierre i vår nya soffa, jag hade en sovande Malte i knät och Pierre spelade spel på iPaden. Det är konstigt hur ensam man kan känna sig fast det sitter en person bredvid dig. Jag är en social person och tycker om att umgås med människor och ha personer runt mig hela tiden. Men ibland spelar det verkligen ingen roll om man har människor omkring sig om man inte får något utbyte av dem. När Pierre spelar blir han verkligen super inne i spelet och har naturligtvis svårt att prata med mig samtidigt. Han är väldigt snäll och hämtar dricka om jag är törstig eller om jag vill ha någonting annat. Men det blir just bara en kort paus för att göra det jag har bett om och sedan är det tillbaka till spelet. Eftersom jag inte spelar spel så har jag så otroligt svårt att se tjusningen med det. Men det är väl hans sätt att koppla av antar jag och det är ju skönt att han hittat nått skoj att göra. Synd bara att det går ut över lilla mig. ;)  Men jag får väl försöka stå ut. Nu kommer snart min underbara älskling hem från jobbet. Får väl se om han är på ett mer socialt humör idag. Hihi
Ja ja, slut med självömkan.
Kram kram

Lätt för er...

Lätt för er att se vilken blomma jag älskar. Det skulle varit med en bild, dåde i det inlägget och det efter. Fysiken också, nu måste jag lista ut vad som är fel. Hmm? Bilderna kommer förhoppningsvis senare.
Kram kram

Första gången



Första gången som Älgen har visat eget intresse för att slå på den lilla leksaken. Han låg där och slog en fem, sex gånger på rad. Jag tror att det var lite tur ifrån hans sida också, för han har inte superbare koll på sina händer och armar än. Men han tyckte att det var väldigt kul i varje fall och låg och log. Kul när man märker så tydligt att utvecklingen hos honom går framåt. Samtidigt som det är lite skrämmande, han kommer ju snart springa omkring och hitta på bus. :)

Orkidé


Jag älskar den här blomman, har haft den ganska många år. Men den blommar alltid om och om igen, och jag är inte ens speciellt duktig på att ta hand om den. Tar inte speciellt bra hand om någon av mina blommor, men jag har tydligen hittat väldigt tåliga sorter. För det är ytterst sällan som någon dör, även om jag gång på gång glömmer bort att vattna dem. :)

Jaha en iPad alltså...

Ja vi åkte en sväng till Borås igår för att Pierre ville titta på en iPad. Och det slutade med att vi fick med oss den hem. Så nu sitter jag och försöker bekanta mig med den, för det var i huvudsak till mig Pierre tyckte att den skulle vara. Så att jag ska kunna flytta med mig den, det är ju lite svårt med vår dator eftersom vi har TVn som bildskärm. Och jag använder datorn ganska ofta för att kolla upp olika recept och då är det ju super smidigt att ha med den här lilla saken ut i köket istället. Eller in till sängen om junior har en dålig natt, så har man någonting att roa sig med under tiden som man ligger vaken. Det kan nog ha varit en bra investering tror jag. Jag har ju dock hållit mig långt bort från allt vad iPhones och sånt här heter bara för att jag och pekskärmar inte riktigt går ihop. Men än så länge har det här fungerat över förväntan. Vi får väl se om den positiva känslan håller i sig eller inte.
Fast jag tror inte att Pierre gjorde det här bara för att vara snäll mot sin sambo som går hemma hela dagarna och behöver någonting att roa sig med. Jag tror att han kommer vilja låna den ganska ofta han också. :) Men det ska vi nog bli två om.... Hihihihi
Undra om man ska försöka få sorterat alla de där jäkla kläderna som inte har kommit på plats i det nya sovrummet än. Jag har i varje fall varit väldigt duktig för att vara mig och sorterat bort väldigt mycket som jag inte ska ha kvar. Frågan är nu vad man ska göra med allt. Det är väldigt mycket fina kläder, bland annat en del klänningar som inte var jätte billiga att köpa. Men jag är för lat för att lägga ut en annons, orkar inte ha en massa människor här som man inte känner som ska prova och greja för att sedan betala 50 kr för en klänning. Men det känns dumt att bara ge bort det till Myrorna. Det här är ändå kläder som jag har samlat på mig under ganska lång tid, så det är väldigt varierade storlekar. Man kanske skulle se till att samla sina tjejkompisar här nere så får dom kolla först om det är någonting de vill ha. Det borde finnas någonting som passar till de flesta. Ett enkelt sätt att uppdatera sin garderob utan att behöva betala. Jag ska se till att bli klar med rensningen, sedan får det nog fysiken bli så. Det är väl inte många tjejer som tackar nej till gratis kläder. :)
Ja så får det bli, fortsättning av operation garderobs städning.
Kram kram

Älskade farmor <3

Hon kämpade tappert, men imorse kl. 8 orkade hon inte mer. Jag kände det nästan på mig och jag ångrar lite att vi inte åkte upp i helgen. Samtidigt var det ju inte länge sedan vi var där uppe och sista veckan har hon inte ens kännt igen pappa. Så jag vet inte om det hade spelat någon roll egentligen. Jag är glad att hon hann träffa Malte innan hon fick vandra vidare i varje fall. Nu kan hon berätta för farfar om hur fin han är, fast det vet han säkert redan för jag är helt hundra på att han sitter där uppe och tittar ner på oss. Jag tror att han har saknat farmor och jag är helt övertygad om att hon har saknat honom. Så nu kan de sitta där uppe på ett fluffigt moln, hålla varandra i handen och titta på vad vi har för oss.

Jag kommer sakna dig oerhört mycket, älskade farmor.
Vila i frid!!

Saknar Örebro



Idag har jag en "Sakna Örebro" -dag. Det är egentligen ingenting speciellt som jag saknar, utan det är nog allt. Själva känslan av Örebro, känslan av hemma, känslan gemenskap, känslan av att veta vem man är. Det är mycket här nere som är bra, men allt var på ett annat sätt hemma. Jag var engagerad, jag hade någonting att göra. Jag hade vänner att umgås med, spontant... inte bara på fester. Hemma bodde jag också avsides, men där kunde jag röra på mig på ett annat sätt och folk kom hem till mig. Här händer inte sånt, om man inte styr upp någonting såklart. Men varför måste allting vara så uppstyrt hela tiden... Jag saknar verkligen mina vänner otroligt mycket, söta söta Caroline och Alma. Jag skulle vilja umgås mycket mer med er. Alma har blivit stora tjejen nu ju och jag har knappt varit med. Snyft!!


Jag saknar min galna Anna och våra upptåg. Det går ju inte att ha tråkigt tillsammans med den tjejen, samtidigt som vi kan prata om allt. Jag saknar Jonas, där behöver man knappt prata. Så skönt att bara få komma och dricka en kopp te, eller varför inte en flaska vin, utan att känna en massa krav, det är få personer som känner mig så bra som Jonas. Jag saknar min Mie, min underbara Mie. :)

Jag saknar handbollen otroligt mycket, herre jösses, sista åren hemma gjorde jag ju allt. Just då blev det kanske lite mycket, men det var så fruktansvärt kul och givande. Jag saknar att ha någonting att se fram emot, någonting att  fundera på, någonting att utvecklas inom.

Jag saknar att hitta till saker. Till butiker, till stadsdelar... veta vilken eller vilka affärer jag ska leta efter saker i. Jag känner mig så otroligt vilsen här nere. Det är nog en ganska stor anledning till varför jag inte riktigt känner mig hemma här.

Det var absolut ingen dans på rosor hemma i Örebro. Det var rätt tungt att bo där också ibland. Men då hade jag åtmindstonde någon att gå till när det var tungt och om jag inte gick till någon person så gick jag till något av mina favorit ställen.

Ni ska inte tro nu att jag har det super tungt och att allt är skit här., för så är det absolut inte. Jag har bara lite extra mycket hemlängtan idag och känner mig lite ensam, det är allt.
Nä, nu ska jag försöka göra någon nytta här. Byta lite sängkläder kanske. :)

Kram kram

 


Iron lady

Än är inte faran över, men det ser ut som om farmor kommer klara sig igenom allt den här gången också. :) Helt otroligt hur mycket hennes kropp klarar av, undra vart hon hittar all den drivkraften och styrkan. Hon borde ju tycka att det är värt att stanna kvar här på jorden, det känns som om många andra männsikor hade tagit det enklare alternativet och bara gett upp. Min farmor, järnladyn!!

Kram kram

50/50

I natt har jag sovit mindre bra, många tankar som har snurrat runt i huvudet. Jag pratade nämligen med min far igår kväll och han berättade att farmor är på sjukhuset. Min stackars farmor har inte haft det lätt på sista tiden och det är många dagar som hon har väldigt svårt att veta vem som är vem i familjen. Men att de gamla blir glömska hör ju mer till en vardag, så det kan jag leva med. Även om det är riktigt jobbigt när man ringer eller är där och hälsar på och hon inte kan hålla isär vem som har gjort vad i sitt liv. När vi var hemma sist fick hon i varje fall träffa Malte, men jag vet inte om hon kommer ihåg att hon har gjort det. Men det är ju alltså inte därför hon är på sjukhuset, utan nu var det en hel rad med saker som spökade. Hennes struma var tydligen inte så bra, hennes diabetes löper amok, hon har lunginflamation och hennes hjärta har svårt att orka med. Läkarna gav henne en 50/50 chans att överleva. Jag tycker det är svårt, det är som sagt många tankar som har snurrat runt i huvudet. Kanske är det bättre att hon får komma till farfar och slippa livet här på jorden. Jag vet inte vilken känsla som är mest självisk. Vad har hon för liv här egentligen, får hon ut någonting av att gå i sin lilla lägenhet och inte komma ihåg vilka hennes barn och barnbarn är. Eller är det vi som tycker att det är jobbigt att hon bara är i lägenheten och inte kommer ut längre. Min farmor som alltid har varit en medelpunkt, där man har samlats när någonting skall firas. Hon som har lagat stora middagar och bjudit oss på. Är det kanske vi som tycker att det är jobbigt att hon inte längre klarar dessa saker. Hon kanske inte alls har ont av att gå där i lägenheten, hon kanske inte vet mer just nu.

Pappa lovade att han skulle höra av sig så fort han visste någonting mer. Det är en tuff väntan. Farmor har vid ett flertal tillfällen varit på sjukhuset och det har inte sett så bra ut. Men hon är en tuff dam som tagit sig igenom mycket. Men jag vet inte, någonstans känns det nästan som om det här är hennes slutdestination. Men jag ska inte måla fan på väggen, jag får helt enkelt vänta och se.

Jag har även beslutsångest för om jag ska åka hem och säga hej då eller inte. Jag vet inte ens om det kommer finnas möjlighet till det. Jag och pappa åkte till Norge när Bjarte var sjuk och jag var på sjukhuset bara timmarna innan farfar dog. Jag tycker det är viktigt att få ett avslut, så jag tror jag hade tyckt att det var skönt att få komma hem. Men samtidigt vet jag ju som sagt inte om det finns möjlighet till det och då vill jag inte förvänta mig någonting och sedan bli besviken om tiden inte är på min sida.

Farmor min underbara farmor, det skulle kännas väldigt konstigt och tomt utan dig...

Nojjig svärmor!!

Jag vet att hon bara menar väl, men ibland kan hon få mig att känna mig som världens sämsta förälder. Jag får inte gå ut med Malte om det är kallare än -4 grader. Det är inte bra för hans luftrör tydligen. Jag måste ha kofta på honom när vi ska åka någonstand, detta trots att vi har super mysiga "overaller" med luva och fötter och händer på. Såna som finns överallt just nu, med små öron så att barnen verkligen ser ut som små nalle björnar.

När vi hade varit hos Pierres syster sist så hade hon sett att Malte inte hade någonting runt halsen, så nu har hon köpt det. Och eftersom hon sa till oss lite diskret om kofta i onsdags när vi var där och vi fortfarande inte hade någon kofta på honom igår när vi kom och hälsade på så gick hon och hämtade en som hon så lämpligt hade "hittat" i gömmorna. Hon kan få hitta hur mycket hon vill, men jag kommer i varje fall inte ta på honom en kofta om han ändå har den andra på sig. Jag vill påpeka att vid dessa tillfällen så har jag inte varit ute och gått långpromenader med honom, utan vi har gått från oss och ut till en förvärmd bil. Och sedan från bilen och in i nästa hus. Han hinner ju inte ens märka att han är ute.

Det är klart att jag klär på honom när det behövs. Det gjorde jag i måndags när vi var ute och gick i 3 ½ timma. Jag tittade inte ens hur kallt det var ute då, utan jag klädde på honom och kände efter om det var kallt nere i vagnen. Men det blir ju aldrig kallt där, jag hade gärna hoppat ner där med honom ibland. Jag tycker snarare att han kan bli lite väl varm fast det är kallt ute.

Jag vet att man inte ska ta åt sig och hon vill ju bara väl. Men ibland går hon verkligen på mina nerver. Speciellt när hon gör som med koftan. Undra hur hon kommer reagera nästa gång, nu när vi har fått en kofta och så använder jag den inte i varje fall. Ja ja, den dagen den sorgen. Jag vet att jag skulle kunna säga till henne hur jag tycker och tänker, men jag orkar inte riktigt. Sedan säger inte Pierre någonting heller, så jag säger bara ja och tar snällt emot det hon ger mig. Men det är ingen som kan tvinga mig att göra det hon säger.

Nu ska jag passa på att plocka in lite disk i diskmaskinen medan Malte ligger och sover.

Kram kram

Jaha då var det älsklingens tur...

Han har naturligtvis inte mjölkstockning, men han är hemma från jobbet idag för att han mår dåligt. Inte bra, men det är ju tyvärr den årstiden. Får bara hoppas att det håller sig till huvudvärk och ont i halsen.

Det är en riktigt fin dag idag, undra om man kanske skulle orka sig ut en stund i solen. Den som lever får se.

Kram kram

RSS 2.0