AnnaSissel

Idag har jag en mindre bra dag. Egentligen vet jag inte riktigt varför, men dagen började fel redan i morse när jag vaknade. När jag slog upp ögonen tänkte jag "den här dagen kommer bli väldigt lång". Pierre ska nämligen jobba sent idag och är säkert inte hemma förrän det är dags för mig att gå och sova. Vilket innebär att jag precis som i tisdags inte kommer få någon hjälp med Malte på hela dagen. Idag är han visserligen betydligt enklare än vad han var i tisdags, men det var ändå tungt att inse direkt när man vaknade att dagen skulle bli tuff. Så allt började fel och jag känner mig lite allmänt nere bara. Det positiva är att när jag har såna här dagar får jag alltid en massa gjort hemma som jag i vanliga fall inte har list att göra. Så idag har jag plockat i diskmaskinen, tvättat en tvätt, plockat ur en bokhylla i vardagsrummet och flyttat in den till vårt sovrum och sedan ställt tillbaka sakerna igen. Plus att jag har ommöblerat bland en del andra saker som nu passade bättre i vårt sovrum än där de stod innan. Jag är absolut inte färdig på nått sätt, men det känns skönt att göra saker för då tänker jag inte lika mycket. Ja just det, jag har även flyttat ett vitrinskåp. Inte så långt kanske, men jag har gjort det. :)

Mitt nästa projekt idag blir nog att mörda lite flugor. Ja det kanske låter hemskt, men jag ska faktiskt mörda. Jag ska ta mitt tillhygge, det vill säga flugsmällan och sedan ska jag gå på jakt. Jag brukar inte vara såhär mordisk men vi har på sistone blivit invaderade av dessa små djur och det gör mig grymt irriterad när de flyger och måste vara i ansiktet eller i öronen. Sedan att de en dag som denna stör mig lite extra mycket kan så vara, hur som helst så ska dom bort.

Klockan är bara kvart i fyra och jag vill verkligen att den ska vara mer. Kan inte riktigt släppa att det är många timmar kvar. Sedan förstår jag inte att vädret måste vara emot mig också, både idag och i tisdags så regnade det i stort sett hela tiden. Hade ju varit lite enklare om man åtmindstonde kunde ta sig ut. Malte fick i varje fall åka en tur med nya sulkyn på förmiddagen och han somnade så fint i den och sov säkert två timmar. Så den får helt klart godkänner betyg.

Nu är det dags att lyfta på rumpan igen, Malte somnade precis innan jag började skriva. Så det är bäst att utnyttja den barn fria tiden som är kvar, han brukar aldrig sova så länge nu mitt på dagen.

Kram kram

I måndags var jag på skogspromenaden med Malte och svärmor. Vi hade tur och hittade lite kantareller och väldigt lite trattisar. Men jag var lite lat och orkade inte titta så noga heller. Så idag tänkte jag att jag skulle gå en sväng till för efter att jag rensat svampen insåg jag att det var inte så mycket att göra någonting av. Så jag lämnade den i kylen för att kunna dryga ut den lite mer. Optimistiskt tog jag Malte i bärselen och gick iväg. Jag han inte ens komma fram till skogen innan jag var genomsvettig och väldigt anfådd. Det var visst lite varmt idag än i måndags. Detta resulterade I att jag inte orkade gå så mycket i skogen och kom därför bara hem med ca tio svampar till och inte speciellt stora svampar. Men nu måste jag steka svampen från i måndags, så det är väl bara att rensa de små stackarna jag hittade idag och dryga ut det så gott det går. Kommer bli super gott i en sås i varje fall även om det inte är några mängder. Känns lyxigt bara man vet att det är kantareller i. :)

Kram kram

Ja då skriver jag första inlägget från min iPhone. Jag har ju inte varit så nöjd än så länge, massa krångel med mina kontakter. Men det blir förhoppningsvis bra när allt är på plats som det ska.

Jag hade tänkt att ta mig ut en sväng i skogen idag, men det blev visst inte så. Så nu väntar jag och Malte på att pappa ska komma hem. Det var nämligen sagt att vi skulle åka och handla lite idag. Men nu är det fint väder så det finns risk för att han vill vara hemma och gräva istället. Det ska ju inte bli så bra väder i helgen och nu ser det ut som om vi blir av med grävmaskinen bästa vecka. Men jag har ju väntat ett tag på de här sakerna nu, så jag kan väl vänta en stund till.
Vi kom i varje fall iväg till affären igår och fick handlar hem en hel del mat. Skönt, för det har varit ganska så tomt på den fronten. Jag fick även köpt min älskade nöt crème i stor förpackning. Men när jag smakade på den så smakade den inte alls som den brukar, nästan lite plastig. Så jag skrev det på deras sida på Facebook och sedan skickade jag ett mail. Så nu ska jag få hem nya burkar på posten i nästa vecka. Spännande att se om de smakar bättre. Men hon jag skrev med trodde att det blivit något fel för det ska smaka som vanligt, så vi får väl se. :) Bra att de skickar ut nya i varje fall, snällt!

Nu ska jag befria min lilla son från gåstolen tror jag. Han försöker gå igenom vitrinskåpet, eller om han möjligen vill åt spriten. Men det känns lite dumt hur som helst. :)

Kram kram

Malte har alltid älskat att amma och nu när han är hungrig och han ser att jag börjar ta fram bröstet så skrattar han och sträcker sig efter det. Jag har alltid haft en tanke att jag skulle amma tills han var runt ett år, jag hel ammade ju tills han var 5 1/2 månad. Men nu vet jag inte om det kommer gå, eftersom han tycker om mjölken så väldigt mycket. När han är ett år är han ju mer bestämd på vad han själv vill och då kanske det är jobbigare att få honom att äta någonting annat. Det jag tycker är svårt nu är att han inte dricker vatten, så han får ju bara i sig vätska när han ammar. Nu på sista tiden har jag ammat fyra gånger på ett dygn, en på natten och sedan tre under dagen plus att han har fått två mål mat då jag inte har ammat. Men nu försvinner mina amningar sakta men säkert. Han har börjat sova hela natten, så då försvinner ju en naturligt och han äter mer mat och blir inte hungrig lika ofta så den gången som jag ammat mitt på dagen försvinner också nästan varje dag. Och då är det bara morgon och kväll kvar och på kvällen ger vi honom lite välling också just för att han ska sova bättre på natten.

Så det känns inte som om jag kommer ha så mycket mjölk kvar snart och vad gör jag då när han vägrar dricka någonting annat. Jag vill inte behöva ge honom söta drycker så som saft eller liknande för då kommer han ju aldrig vilja ha vatten. Men hur lär man då de små, han tycker uppenbarligen inte att det smakar gott. För han tar flaskan och dricker lite men när han får det i munnen gör han en konstig min och låter det rinna ut i mungiporna. Jag har alltid flaskan redo med vatten och ger honom lite varje gång vi äter, men det har jag gjort länge nu och det verkar ju inte bli någon skillnad.

Ja ja det är väl bara att kämpa vidare. Han kanske blir mer törstig i takt med att amningen avtar mer och mer...

Nu ska jag underhålla det lilla livet en liten stund i varje fall, han sitter i barnstolen och börjar bli lite smått uttråkad.

Ja just, ikväll ska jag ut i svampskogen med Steffi och se om vi hittar några kantareller. Ska bli riktigt kul, har inte varit ute någonting än. Lite dåligt faktiskt med tanke på att alla säger att det är ett sånt kantarell år i år och vi älskar ju kantareller. Bara hoppas att det finns några kvar till oss idag. :)

Kram kram

Det började i torsdags med att vi skulle till banken. Jag var ju grymt nervös inför detta, men det gick hur bra som helst. Så jäkla skönt att den stenen fallit från mitt bröst.

När vi kom hem efter det var det dags att ställa sig och baka prinsesstårtor till Pierres jobb. Han skulle bjuda på fredagsmötet, så jag gjorde två stycken. De blev riktigt bra och hade smakat gott också, mer tur än skicklighet tror jag. Brukar inte baka prinsesstårtor.

I fredags var det sedan dags att förbereda så mycket som möjligt inför helgens bravader. På lördagen hade vi kräftskiva med massa vänner för att fira att Pierre och Peter fyllt år. Det blev väldigt lyckat. Min mor och far tittade förbi också, en mycket trevlig överraskning. Pierre blev verkligen super glad över att de kom. Så skönt att han trivs så bra i mina föräldrars sällskap. :)

Söndagen bestod i ännu mer bak och fix, för då kom nämligen Pierres familj/släkt hit på buffé och fika. Vi bjöd på kalla pajer, pastasallad, potatissallad, kallskuret, frukt och diverse bakverk. Naturligtvis prinsesstårtor då också. :)

Så sedan i torsdags kväll känns det inte som om jag har gjort så mycket annat än att stå i köket för att förbereda en massa saker. Naturligtvis har jag hunnit sitta ner och vara social också, men innan allt varit klart har det varit lite stressigt. Jag fick verkligen ovärderlig hjälp från min mor och Nea i söndags. Hade inte de hjälpt mig både i köket och med att ta hand om Malte så hade jag nog inte hunnit klart med allt. Tack så mycket!

Det har i varje fall varit helt underbara dagar och allt slit har verkligen varit värt det. Skönt när man själv känner sig nöjd och när ens gäster ger en beröm och verkar tycka om det man gjort. :)

Nu är det dags att ta tag i nästa stora projekt, tvätten. :) Konstigt att den aldrig tar slut.

Kram kram

Ps. Två bilder på lite gott som ätits. :)

Idag har jag försökt hålla mig sysselsatt hela dagen för jag är nervös inför vårt möte på banken. Satte mig ner i soffan nu då Malte sover och jag orkar knappt hålla ögonen öppna. Och direkt börjar tankarna snurra. Jätte dumt egentligen för jag kan ju inte göra någonting för att påverka hur det ska gå, så varför vara nervös. Fast även om jag vet om det så kan jag inte släppa känslan. Vad gör vi om lånen inte går att lägga om så bra som vi hoppas? Vad gör vi om vi inte får låna lite extra så att vi kan bli helt klara med taket? Som sagt, jag kan grubbla hur länge som helst på det här men jag kommer ju inte bli klokare innan vi har varit hos Sandra på banken och fått besked. Kanske lika bra att lägga ner huvudet på en av kuddarna i soffan och försöka blunda en liten stund. Malte lär ju vakna när som helst.

Kram kram

Igår fyllde Pierre år, det firade vi genom att åka hem till Christian och Jennie på lite fika. Skönt att komma ut från huset lite och vara lite social. När vi kom hem tog vi det bara lugnt och spelade lite monopol och sudoku. Skönt att inte känna någon stress.

Idag lär det bli mer att göra dock. Pierre ville gärna bjuda på fika på firman, för det gör man när man fyller år. Så han ville att jag skulle göra prinsesstårta och det kan jag väl göra inga problem. Han räknade i huvudet hur många han brukar se där nere och trodde att de var kanske 8-10 stycken som kommit tillbaka efter semestern. Ja men då räcker ju en tårta, toppen. Han frågar Honken för säkerhetsskull, dem är 18 stycken. Så idag ska jag göra två prinsesstårtor plus att han vill ha en när vi firar med hans familj på söndag också. Vad gör man inte för dem man tycker om. :)

Jag var lite dålig med presenter igår, men hade i varje fall knåpat ihop kort till honom. Ett från mig, ett från mor och far och ett från Malte. Han blev så glad så, speciellt över att Malte hade ritat "nästan" helt själv. :)

Jag kan ärligt säga att det har verkligen inte varit lätt för mig och Pierre sedan vi fick barn. Jo jag vet att vi alltid brukar säga att våran lilla bebis är så lätt och lugn, men det har varit tufft på andra sett. Det har verkligen kastat om hela vår relation och det är först nu som vi verkligen börjar hitta tillbaka till någonting som liknar det vi hade innan. Naturligtvis blir det aldrig samma sak, vi har ju en till att ta hand om. Men känslan som finns mellan mig och Pierre ska inte behöva vara annorlunda och det har den varit. Vi har bara gått runt runt och försökt prata om vad som varit fel men alltid hamnat tillbaka på samma ställe som vi började.

Det har bland annat handlat om att jag inte har varit nöjd med mig själv, alltså utseendemässigt efter graviditeten. Så jag har velat träna och göra någonting åt det. Men på dagarna är det svårt att hinna med någon tyngre och längre träning eftersom jag är hemma med Malte då. Och när vi har pratat har jag bett Pierre att kanske ta Malte på kvällen så att jag kan få chans att träna då istället och det skulle han absolut göra. Men det var alltid någonting som kom emellan, vi har till exempel just nu en grävmaskin hemma och då skulle han ju jobba med den i stället. Någonting som vi båda två tycker är viktigt, men då hann vi inte med mig. Och eftersom jag inte har varit nöjd med mig själv, eller är inte nöjd med mig själv, så slänger jag mig ju inte framför Pierre och vill ha sex tre gånger om dagen. Nä knappt tre gånger på sju månader skulle jag tro. Och det blir naturligtvis jobbigt för honom också. och det här är bara en sak som har gått runt. Nästan på samma sätt är det med städningen. Jag vill ha mer hjälp för jag hinner verkligen inte med allt. Men Pierre jobbar ute efter han har kommit hem och sedan är han ju super trött. Har Malte tur så byter Pierre om på honom när han ska sova och sedan lägger honom i sängen och så mycket får han se sin pappa på veckodagarna. Klart jag överdriver en del, men det är så det har känts.
Men nu är vi verkligen på rätt spår, Pierre ska kolla hur han får sina friskvårdspengar från jobbet och sedan ska vi gymma en dag i veckan till att börja med. ( vi spelar badminton hemma på gräsmattan och går promenader också) Och vi har gjort en lista på vad vi prioriterar att göra ute så att vi tänker likadant och hur lång tid det ska ta. Sedan har vi satt upp specifika dagar som det ska dammsugas och städas och dom dagarna blir det ju inte lika mycket ute jobb. Nu ska vi bara genomföra det här, men just det känns som den enkla biten i det hela. Det här har i varje fall fört med sig att vi skrattar mer och pratar mer med varandra om hur det har varit under dagen och hur vi känner oss. Riktigt skönt faktiskt!
Någonstans i samtalet tog Pierre till och med upp förslaget om att flytta till Örebro. Så att jag ska komma närmre mina vänner och ha lite fler att umgås med. Här är jag ju väldigt isolerad och beroende av att Pierre ska köra om vi ska någonstans. Och tyvärr tycker folk här nere att vi bor långt bort, så det är inte så ofta någon kommer och hälsar på. Men jag tror inte att Örebro är lösningen på våra problem. Det hade säkert varit super skönt för mig att komma hem, men då hade ju inte Pierre haft någon istället. Så jag tror att vi gör bäst i att stanna här och jobba vidare på det vi har bestämt och sedan se hur det går. Det känns ju som sagt som att vi verkligen är på väg åt rätt håll. :)
Nu ska jag ta hand om min lilla gos, han behöver leksällskap. Kram kram

Jag pratade i telefon igår med min mamma och sa att Malte blivit så duktig på att sitta, men att han fortfarande inte kan sätta sig upp själv. Men så nu på morgonen gjorde han det för första gången. Det var nästan så att jag inte märkte det. Han låg på golvet och Pierre hade precis kommit upp så vi satt i soffan och pratade samtidigt som Pierre pratade med Malte. Och helt plötsligt satt han upp, jag var tvungen att fråga Pierre om han satte sig upp själv. Egentligen visste jag att han gjorde det, men jag blev nog förvånad så det var bäst att fråga. De här dryga sju månaderna har gått så fantastiskt fort, jag har verkligen svårt att föreställa mig honom när han var bara några dagar gammal och bara åt och sov i stort sett. Vårt lilla mirakel. :) Kram kram

Jag fick med Pierre till Nelly outleten i Borås, men han har ju inte tålamod för det där. Så jag kunde inte kolla så mycket när han gick och suckade, vilket resulterade i att det inte blev några kläder. Två dagar senare satt jag och pratade med Pierres mamma och nämnde detta. Då tyckte hon att vi skulle åka dit igen, så det gjorde vi. Jag handlade för exakt 1000 kr, bland annat två jätte fina klänningar. Ända problemet är att jag inte har någon BH som jag kan ha under dem. Så igår åkte vi och kollade efter det. Vi hamnade i Kungälv och jag fick väldigt bra hjälp i affären. Hon frågade vad jag hade för storlek och jag sa att jag inte riktigt visste, men på alla mina amningsbehåar så har jag 80 d. Men dom är ju varken stöd eller bygel i, så jag vet inte vad jag har i en "vanlig" BH. Vi testade två stycken och den andra satt verkligen hur bra som helst. Men den kostade 629 kr och eftersom jag inte vet hur länge jag kommer amma och hur mycket jag kommer använda den kändes det lite dyrt. Två klänningar för 100 kr styck blev helt plötsligt inte så billigt. Så ja sa att jag skulle tänka på det, kanske bättre att hänga undan klänningarna tills jag har en mer normal BH storlek. Men det jag blev mest förundrad över var vilken storlek hon hade gett mig. Det var en 70 f. Hur kan man ha så fel och tro att man är runt 80 d, när man egentligen har 70 f??? Amningsbehåarna är som sagt väldigt elastiska, men ändå. Tänk så fel man kan ha. :) När jag slutat amma tror jag det blir en tur till en riktig BH affär igen, så man får veta vad det är man ska ha. Sen kan man ju köpa billiga i andra affärer, men då har man i varje fall någonting att gå efter. Kram kram

Jag har inte hunnit äta frukost än, så jag är lite hungrig. Därför kom jag att fundera på vad vi ska äta senare idag och blev sugen på hemmagjord pizza. Det är ju enkelt att göra och man kan variera det i oändlighet. Fast jag vet inte om vi har grejer till det hemma, kanske får bli en liten promenad ner till Tempo i så fall. Vi får se hur det blir... Jag och Pierre har för övrigt bestämt att vi ska ut och gå varje dag och om vi inte kommer iväg så ska vi göra någonting annat, tex spela badminton. Vi började med att spela badminton i två dagar, men igår kom vi faktiskt iväg på en promenad. En miss i upplägget var dock att Pierre inte hade ätit innan. Han blir ju så fantastiskt rolig då. Så de får vi rätta till inför kommande promenader. Men det var riktigt skönt att få komma ut och röra lite på sig. Jag fick för mig att jag skulle börja på svärmors upphöjda rabatt av slipers igår. Så jag var lite stel i kroppen av allt bärande och grävande. Då är det skönt att gå i lugnt tempo så kroppen får slappna av lite. Nä, om man skulle ta och titta på det där med frukost. Sedan måste jag aktivera min son på något sätt, ingenting som passar herrn idag. Kram kram