En bild på magen :)



Jag tänkte ni skulle få se hur jag ser ut efter dessa 6 månader eller 27 veckor, hur man nu vill räkna. En liten mage är det som sagt, men jag har ju tre månader kvar. Så mycket kan ju hända än. 

Vi var hos barnmorskan i onsdags och då såg alla mina värden bra ut och den lilla älgen växer precis som den ska. Lite negativt var väl min situation på jobbet och min barnmorska tyckte att när jag får börja ta ut mina dagar, två månader innan, borde jag fundera på att ta två dagar i veckan. Jag är lite klyven och vet inte riktigt hur jag vill göra. Vet inte om jag bara blir ännu mer stressad över att inte vara på jobbet för att jag vet hur det är när man måste ta in vikarier. Jag vet inte om jag skulle kunna slappna av och njuta av att vara hemma då. Men jag har ju lite tid på mig att fundera och även se om situationen hinner förbättras någonting. Men det känns svårt att komma fram till någonting bra. Vi var ju även iväg och tog ett lån igår och vi har visserligen en marginal, så det ska inte bli några problem att betala av det. Men det hade ju inte gjort någonting om man fick ut full lön så länge som möjligt. Det kommer ju inte vara lika lätt att spara senare. Man får ta sig en riktig funderare helt enkelt...

Kram kram

6 månader :)

Idag har vi gått 6 månader, helt otroligt vad tiden springer iväg. Vi var på vårat första möte med föräldragruppen igår, allt gick bra till det var 10 min kvar för då svimmade min älskling. Har tycker inte om sjukhuslukt och miljön, sedan blev det lite för intensivt prat, så nhan tuppade av och var borta ca 1 min. Hon som höll i gruppen pratade med mig efteråt och sa att det kanske vore bra om jag hade någon mer med mig till BB när det var dags. Ifall Pierre skulle tuppa av då oxå. Men idag när vi var hos barnmorskan på vanligt rutinmöte så lät det på henne som att det inte alls skulle vara nödvändigt för det flesta brukade klara det bra i den situationen även om de har det jobbigt i vanliga fall. Men jag vet inte hur vi ska tänka. Får väl gå på föräldrakursen och se om han tycker att det känns bättre efter några gånger och även åka till sjukhusen och gå på deras infoträff. Men vi har ju tid på oss att fundera än så länge, så det blir säkert inga problem. Känns riktigt kul att bebisen växer som den ska och jag har bra värden på allt. Skönt att veta att allt med graviditeten stämmer i varje fall. :) 

Mindre roligt är väl att katten inte har blivit bättre, så nu har vi beställt tid hos en hudspecialist för att se vad som kan vara fel. Men den vererinären hade inte tid förrän i nästa vecka. Känns lite grymt att vänta så länge, men Skräp verkar inte ha så ont, han kliar lite ibland bara. Äter som normalt gör han oxå, så det är väl bara att stå ut. Så länge det inte blir värre. 

Huvudet känns allmänt tungt idag, så nu när älsklingen är iväg och jobbar lite har jag passat på att tända lite ljus och bara mysa. Blev så väldigt sent igår innan vi kom i säng och sedan sov jag inge vidare, så det är riktigt skönt med en myskväll. :)

Kram kram

Förmodligen är mammas lilla kisse allergisk mot någonting...

Var iväg till Blå stjärnan igår och de kom fram till att det såg ut som en allergisk reaktion. Skräp fick en kortison spruta och ska äta kortison tabletter i väldigt många dagar. Men om det inte redan har blivit mycket bättre tils imorgon så skulle han få göra ytterliggare undersökningar. Det ser inge bättre ut idag i varje fall, så det är bara att hålla tummarna.

Igår var älsklingen super duktig och sågade ner träd som står i vägen när vi ska spränga sedan. Men han klarade det inte helt själv, så jag fick köra fyrhjuling. Eller köra och köra, jag fick backa fyrhjuling för att dra trädet åt rätt håll. Men det var spännande, gick inte riktigt som jag ville i början. :) Läs det här med öppna ögon, tänk på att jag aldrig har kört någonting i hela mitt liv. Inte moppe, inte bil ingenting. Visst övningskörde jag lite bil när jag var 18, men det var ju inte igår direkt. :) Så jag är nöjd med min insats. 

Idag är det redan söndag, helgen har gått väldigt fort. Fika med en gammal kompis från Örebro i fredags, veterinär och trädfällning igår och idag ska vi hem till Pierres ena syster och grejja lite. Eller jag ska väl kanske inte göra så mycket, mest Pierre som ska jobba och vi andra ska fika och mysa. hihihi :) Så nu blir det frukost så att vi ganska snart kan ta oss iväg, vore skönt om  man inte kom hem allt för sent. 

Kram kram

Ena katten har fått nått slags utslag...

Vet egentligen inte alls vad det är. Ser ut som vätskande exem typ. Vi såg det på två stycken ställen igår, men idag hittade vi två till. Så imorgon blir det att åka till veterinären. Skräp får sova ute så han inte ska smitta de andra katterna, eller mig. Hoppas det inte är någonting som är allt för svår botat, tar sån tid och blir så dyrt då. Ja ja, är väl bara att vänta och se vad de säger imorgon och redan där blir man ju ganska fattig, är ju svindyrt att åka in på helgerna. Men vad gör man inte för de små djuren, och sig själv.

Bättre idag

Idag har det varit en riktigt bra dag i klassen och på fritids var det väl okej. Men det känns otoligt skönt när de faktiskt fungerar för de flesta under skoltid. Det är en helt annan stämning både bland eleverna och oss vuxna. Sedan är det klart att man även en bra dag som denna får säga ifrån ganska ofta, men så kommer det väl alltid att vara. 

Det var skönt att ha en bra dag på jobbet, jag behövde den extra energin nu efteråt. Jag gick från dörren på jobbet kl 16 och kom in genom dörren här hemma 18.20. Känns lite långt med en resväg på 2 timmar och 20 minuter. Men man uppskattar sin soffa väldigt mycket. Det är verkligen skönt at äntligen få komma hem och sätta sig ner och bara ta det lugnt. Och eftersom vi hade mäklaren ehmma här idag så är det ju städat och fixat redan. Så jag kan faktiskt med gott samvete sitta här i soffan resten av kvällen. :) Jag får väl möjligen ta mig till köket och fixa iordning någonting att äta. Om jag inte lägger över det på min kära sambo. Fast det känns lite grymt eftersom han är iväg och jobbar just nu och jag inte vet när han tänker komma hem. Men det får bli någonting enkelt, så det ska jag säkert klara av.
Kram kram

Tisdag

Min absolut sämsta dag på hela veckan och idag har den verkligen levt upp till varför jag tycker så illa om den. På jobbet har det varit smått kaos och jag bröt ihop någon gång på eftermiddagen. Sa bara att jag skulle gå och sätta mig i 5 min och försvann in i personalrummet och började gråta. Det rann verkligen bara över. 

Vi skulle fått huset värderat idag också, så jag och älsklingen hade bestämt att jag skulle ta bussen hem. Efter min extremt lyckade dag på jobbet kändes detta verkligen inte som någonting jag såg fram emot. Satte mig hur som helst på första bussen och var så på väg. Älsklingen ringer när jag står och väntar på buss nr två, som naturligtvis är sen, att mäklaren inte dykt upp och han ska ringa och kolla varför. Detta nästan en timma efter att han skulle varit hemma hos oss. Tröttsamt!!! Det hade tydligen blivit en miss någonstans i komunikationen och han hade varit hemma hos Pierres föräldrar. Eftersom vi inte har någon egen adress hade Pierre givit honom den, så att han skulle hitta hit överhuvudtaget. När ingen öppnade där hade han åkt igen. Smart, mycket smart!!! Han ska hur som helst komma imorgon i stället, vilket innebär att jag återigen får ta bussen hem. Förhoppningsvis har jag en bättre dag på jobbet imorgon så kanske dt inte känns riktigt lika tungt. Tar ju sån tid innan man är hemma bara. 

I övrigt rullar allting på nu känns det som. Vi ska få lite besked om eventuell tid för sprägning imorgon och även en prisuppgift. Känns skönt att vara på väg. Jag har blivit en liten tjockis på riktigt, så nu syns det ju att man är gravid också. Det har jag faktiskt väntat på. Ända negativa är väl att det gör magen ganska spänd och därför också öm och irriterande. Men men, det lilla livet rör på sig och verkar trivas där inne i varje fall.

Funderade här om dagen på om det var för tidigt att börja pyssla lite med julkorten. Tänkte jag skulle göra egna helt från början i år. Har det som tanke i varje fall, sen får vi väl se om det blir någonting av det i praktiken.
Ja ja, nu är det dags att göra sig klar för sängen och sussa. Ny dag med nya möjligheter imorgon.
Kram kram

Känner mig väldigt ledsen och hjälplös

Det har en längre tid varit ganska tufft på jobbet. Vi i personalgruppen har av någon anledning hamnat i en väldigt destruktiv spiral och vi kan verkligen inte komma ur den. Vi har haft möte efter möte om hur vi ska få våran fritidsverksamhet att fungera, men de slutar alltid med att vi åker eller går därifrån och inte mår bra. Vi kan inte prata eller diskutera med varandra, så fort någon kommer med ett förslag så känns det som om någon annan säger nej bara för att vi inte ska kunna tycka lika. Och är det två som tycker olika så kan de inte prata om det i en lugn ton, utan det känns hela tiden så otroligt agressivt. Om någon utomstående hade kommit in på ett av våra möten och bara lyssnat en liten stund så tror jag de hade blivit helt förundrade.
Eftersom den här situationen har varit under en ganska lång tid nu och en del av oss i gruppen inte kände att vi kom vidare så bollade vi det vidare till våran chef. Så igår när vi igen skulle ha en kvällsmöte för att komma underfund med hur vi ville bedriva våran verksamhet, så närvarade chefen. För att hjälpa oss att inte fastna i diskussioner som vi just nu egentligen inte har tid med och för att hjälpa oss prioritera de frågor som vi först behövde ta upp. Detta att chefen skulle närvara var inget som uppskattades väldigt mycket från alla i gruppen. Då vi kan uttrycka det fint och säga att ganska många har det lite tufft i den relationen oxå. Men alla var i varje fall närvarande och vi hade en dagordning som vi gick igenom och gjorde lite ändringar på, men alla verkade i varje fall nöjda med hur den blev till slut. I den här situationen var chefen väldigt bra att ha med, då det inte blev någon onödig diskussion om varför vi skulle välja bort vissa saker och så. 

Men sen, vad hände sen...
Mötet började väl okej och vi fick avverkat en del små delar. Men precis som förut så kom vi i n i en otroligt tuff  och hård stämmning, folk pratar i mun på varandra, lyssnar inte färdigt när någon försöker förklara, himlar med ögon, suckar åt kommentarer. Jag åkte in till det här mötet trots att jag har varit hemma sjuk hela veckan, jag vet inte om det var mitt klokaste beslut. Men jag kände att det var väldigt viktigt att närvara. Men när min sambo senare hämtar mig och vi åker hem. Så återberättar jag saker för honom ssom har gjort mig upprör eller som vi inte har kommit längre med än innan mötet. Och vips så var vi hemma på uppfarten och jag är så uppe i varv och mår så dåligt över hur mötet gick och känslan när vi delade på oss för att åka hem. 

Vad gör man, hur gör man för att komma ur en situation som den här?? Det hjälpte ju uppenbarrligen inte att ha chefen närvarande... Hur går man vidare? Det känns så otroligt tråkigt att gå till jobbet när vi fortfarande inte vet hur vi vill ha våran verksamhet. Just nu har vi ingen verksamhet, man kan knappt kalla det barnpassning heller eftersom vi inte ser till våra barns bästa. Det är på sin höjd förvaring....

Opps!!!

Nu har jag visst lyckats smitta min älskling, så han är oxå hemma idag. Fast det är väl nästan lite oundvikligt när jag har varit dålig så länge. Men det känns som om mitt börjar gå åt rätt håll nu i varje fall. Så skönt, då kanske man orkar med att göra någonting snart. Jag tänkte i varje fall göra ett inhopp på jobbet imorgon kväll, vi ska ha kvällsplanering och det känns som om det är ganska viktigt att vara med på det. 

För dem som inte vet så kan jag informera om att jag jobbar som resurs i en klass och på eftermiddagarna på fritids. Och det är med fritids som vi ska ha kvällsplanering. Vilket är väldigt välbehövligt. Vi är många nya i personalgruppen som har en del ideér, samtidigt som de som varit där innan är nöjda med det som är. Så vi har inte kommit någonstans med verksamheten. Så just nu har våra barn endast fri lek. Inte för att jag inte tycker om fri lek, det kan vara ett väldigt bra tillfälle för barnen att lära sig en massa olika saker. Men i våran barngrupp skulle många av barnen utvecklas mycket mer om det fanns lite mer tydlig struktur än vad det gör nu. Bara att hålla tummarna för att mötet imorgon ger någonting vettigt.

The Power of Visualization

Fick dem här länken skickad till mig av en vän. Sök på The power of visualization på yuotube och ni får se, enligt mig, någonting väldigt intressant i 14 minuter. Helt otroligt hur mycket man själv kan påverka, påverka både andra i ens närhet och i ett mycket större perspektiv. Men kan man göra det med andra så kan man ju absolut göra det med sig själv. 

Jag blir alltid lite klyven när jag ser sånt här dock. Det är ju helt underbart och väldigt inspirerande att veta att man faktiskt kan påverka så otroligt mycket. Samtidigt som det känns väldigt tråkigt att det kan vara såhär "enkelt" och ändå ser världen ut som den gör. 

Bara att ta tag i sig själv och göra det bästa av sin egen situation och känsla så kanske man åtminsdtonde får med sig någon mer i den känslan....

25 + 5

Idag har jag gått ca 5 ½ månad och när jag ställde mig på vågen i morse så såg jag att jag hade gått upp 3 ½ kilo. Det är ju i stort sett ingenting. Känns väldigt underligt att ha gått såhär länge utan att det syns mer. Jag vet att man inte ska jämföra med andra, men Pierres syster ska lite mer än en månad innan mig och hon har gått upp 14 kilo och folk frågar henne i stort sett om hon har gått över tiden. Och en målare på Pierres jobb ska ha exakt en månad efter mig och är hur stor som helst. 

Ni tycker säkert bara att jag är fjantig och att jag borde vara glad över att jag inte är större. Och naturligtvis är jag glad, men samtidigt blir det svårare för både mig och min sambo att faktiskt inse hur långt gången jag är. Det är mer än en gång som man tror att man ska orka göra saker som man egentligen inte ens borde tänka tanken på att göra. Men det är så otroligt svårt när man hela tiden har varit van att klara sig själv. Jag tror att allt det här hade varit lättare att ta in om jag hade varit lite större. Men jag får väl helt enkelt försöka ta och banka in det i huvudet ändå. :)

I dag ser min dag i övrigt ut att vara väldigt lugn. Älsklingen skulle eventuellt jobba över en stund, men han visste inte hur länge. Hoppas bara han inte blir borta hela kvällen. Han var super duktig och började röja en del här hemma igår. Så jag tänkte att jag eventuellt åtminstonde skulle orka plocka in disken från diskmaskinen. Man behöver ju inte göra allting på en gång. :) Sedan ska man väl kanske försöka få i sig lite mat någon gång under dagen, igår blev det tyvärr lite dåligt av den varan och det är kanske inte det bästa för att bli frisk.
Nu ska jag och mina 16 ljus fortsätta att mysa en stund i varje fall. Innan jag överhuvudtaget tänker en tanke på att göra någonting. :)
Kram kram

Film mys och lite tankar om framtiden...

Nu har jag och älsklingen tittat på Bridesmaides, super rolig även andra gången man ser den. :) Även älsklingen uppskattade humorn. hihi Vi såg även till att lyxa till det ordentligt med chips, dipp, ostbågar och godis. Fast det hade vi i och för sig igår oxå. :)
Nu ska han fixa lite här hemma, blir en del som samlas när den ena är sjuk. Suck!!
På tal om det så har jag funderat lite över allt som måste göras här innan det kommer en liten bebis. Jag har ju skrivit lite lätt om att vi ska bygga till ett rum på huset. Men sedan är det en hel del små saker som oxå måste fixas. Det enda som är klart nu är barnvagnen. Men sedan måste man ju ha ett skötbord och någonstans att ha det. En säng är ju bra, och förhoppningsvis får vi ju ett rum att ha den i. Men vad gör vi annars, vi har verkligen inte plats för en säng i vårat rum, inte ens en liten vagga. Vi har sagt att vi ska fixa ett matbord, kan vara lite svårt att sitta och äta med barnet i soffan vid soffbordet. Men då ska man ha plats för ett matbord... vart då? Ibland känns det så otroligt skrämmande och jag har ingen aning om vad vi har gett oss in på. Men än så länge har vi ju lite tid på oss att fixa, så jag behöver kanske inte få panik än. Men det är svårt att inte bli lite stressad. Det är ju en helt ny situation som man inte alls har koll på. Hur gör alla andra???  Fast alla andra kanske inte är så dumma att de blir gravida när de inte ens har plats för barnet utan måste bygga ut för att det överhuvudtaget ska finnas en chans. Ja ibland känner man sig bra dum. Nu var ju inte det här barnet planerat och det kan väl ha hjälpt till lite i den här stressen. Hade vi vetat vad som väntade så hade vi kanske planerat lite annorlunda. Men nu blev det som det blev och vi är naturligtvis otroligt glada för det. Trodde ju inte ens att jag kunde få barn utan hjälp, därav choken när det blev så. Så nu är det väl bara att försöka ta dagarna som de kommer och vara glad, även fast det kan kännas lite tufft ibland. Det är inte bra att vara hemma sjuk, då har man alldeles för mycket tid att fundera....

Måndag

Jag brukar tycka att måndagar är ganska bra och sköna dagar. Man är utvilad efter förhoppningsvis en bra helg och man får komma tillbaka till jobbet och ge allt. Där emot brukar jag ha svårare för tisdagar, då har entusiasmen efter måndagen lagt sig och det är långt kvar tills nästa helg. 
Men idag är det ju måndag, alltså borde det vara en bra dag. Men nja, ja mådde fortfarande riktigt dåligt när jag vaknade i morse, febern var kvar. Jag brukar inte bli så kinking när jag blir sjuk, kan klara av att göra ganska mycket saker ändå. Men den här gången är det stört omöjligt. Så fort jag ens tänker en tanke på att röra på mig blir jag super svettig och pulsen går upp till 200. Jag hoppas verkligen att det försvinner snart, tills dess är det väl egentligen bara att gilla läget och fortsätta att ta det lugnt. 

Jag och sambon tittade på Kung fu panda 2 igår. Jag har lite svårt för animerade filmer, de blir väldigt bra gjorda men jag har alltid föredragit tecknat. Vet egentligen inte riktigt varför. Men filmen som sådan var ju väldigt gullig. Man kan lära sig mycket genom att titta på en "barnfilm". 
Vi skulle ha sett Bridesmades oxå, men det hann vi inte riktigt med. Får väl se om det blir den ikväll i stället. Jag har redan sett den en gång och tyckte att den var hysteriskt rolig. Ska bli skoj att se vad sambons reaktion på den är...

Nu är det dags för frukost igen och sedan får vi se vad som händer. :)

Lite havregrynsgröt..

.. till frukost och jag har fått lite ork att hjälpa till att elda. Jag och min sambo har en utbyggnad av huset på gång. Men innan vi kan börja med den så är det en del berg som måste bort först. Detta försöker vi klara av genom att elda på berget och sedan kyla ner det snabbt med vatten. Hittills har det gått riktigt bra, verkligen över förväntan. Krävdes inte alls så mycket jobb som vi trodde att det skulle göra. Tanken är att mina föräldrar sedan ska komma ner någon gång i november och hjälpa oss att bygga själva rummet. Kommer bli riktigt spännande att se om våran tidsplan håller och om våran lilla bebis får ett eget rum när den väl ploppar ut i slutet på december (eller i början på januari om vi får som vi hoppas på). Vi är beräknade till den 28:e december. Nu ska det hur som helst eldas lite på berget igen och vi får väl se vad resultatet blir den här gången.

Helt slut

Jag är så fruktansvärt trött, tycker inte om att vara sjuk. Får verkligen hoppas att det ger med sig snart. För min del kommer det nog bli en väldigt lugn dag idag. Jag orkar knappt gå från soffan till köket för att hämta frukost. Älsklingen Pierre är nog oxå ganska trött, för han har inte gått upp än. Kan nog vara så att jag har väkt honom ett par gånger i natt när jag har hostat och snörvlat.

Igår var oxå en väldigt lugn dag, Jag och Pierre åkte in till Nordstan så att jag fick handla lite. Jag tänkte jag skulle köpa lite leggings och eftersom jag är gravid så tänkte jag att det är väl lika bra att pröva dem som är på mamma avdelningen. Men det var inte så lätt som jag trodde. Jag är tydligen för liten för att kunna ha dem, magen har inte växt tillräkligt mycket. Så det blev till att köpa vanliga. Känns lite konstigt när man ändå är gravid i v 25. Men jag ska väl inte klaga antar jag.

Efter shoppingen blev det hem och titta på film, även om vi inte var iväg så länge så tog det hårt på de stackars krafter som jag hade. :)
Första filmen blev Thor. En ganska härlig skilldring av våran asatro. Ganska lättsam, även om jag naturligtvis hittade ett eller två ställen som jag kunde snyfta lite på. :) Men det gör jag i alla filmer så det behöver man inte lägga så stor vikt på. hihi
Andra filmen blev Water for elephants, den där emot hittade jag verkligen ställen att gråta på. Usch vilken hemsk film, samtidigt som den var otroligt bra. Jag tycker om Reese Witherspoon som skådespelerska och jag tyckte hon var väldigt bra i den här filmen. Även Christoph Waltz gör ju en fantastisk insats, han spelar ju ofta den här typen av karraktärer. Men det gör mig ingenting för jag tycker att han gör det otroligt bra.
Nu ska jag fixa lite här och prata lite med älsklingen och se vad som planeras idag.
Kram

Saknar sommaren...

... men ser fram emot hösten otroligt mycket. Välkomna till min blogg, här kommer jag skriva om saker som faller mig in och som är viktiga för mig just nu. Då jag och min sambo är i ett helt nytt skede i våra liv med både utbyggnad och förhoppningsvis en liten bebis runt nyår. Resulterar det nog i ett väldigt varierat innehåll här på bloggen. :) 

Jag skriver inget längre inlägg just nu då jag fortfarande håller på att bekanta mig med hela sidan och dess funktioner. Vi hörs framöver. 

Ha en toppen bra lördagskväll!!

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0